Dagen efter!
Hello! (Förlåt om det blir ett långt inlägg men gårdagen var händelserik och den biten är klart läsvärd)
Dagen har varit fylld av underbara återblickar från gårdagen, herregud alltså det går knappt att beskriva. Gårdagens inlägg var kanske lite confusing så jag ska förklara lite mer om gårdagen senare...
Idag gick jag alltså upp 06:30, "måttligt trött" och hjälpte Joey och Charlie med frukost och att få på sig sin hockeyutrustning, därefter funderade jag på att vara vaken men jag istället ner och lade mig i min säng, kollade ett avsnitt las vegas på datorn sen somnade jag. Vaknade till några gånger, familjen lämnade senare än väntat och barnen hann störa mig då. Fick också ett telefonsamtal strax innan 12 men somnade om igen. Huset blev tomt vid denna tid också så jag ville njuta lite av friden. Jag tänkt gå upp runt 12 för att njuta av friden, fick en smärre chock när jag vaknade och klockan visade 15:58, det sjukaste av allt är nog att jag klockan 22 idag var trött igen. Jag gick alltså och lade mig när vissa av er där hemma gick upp och vaknade när vissa av er gick och lade er.
Liten rättelse verkar också krävas efter att vissa verkar tro att jag vill hem.
Förtydligande: Jag har inte värre hemlängtan och vill INTE hem! Det jag förstod när jag pratade med Fredrik Fridman var att det inte skulle vara såå farligt att få komma hem igen dock. Det ryktas nämligen att om man söker ny familj så får man två veckor på sig, hittar man ingen ny familj inom två veckor så måste man åka hem. Det är en risk man tar alltså och efter att ha pratat med Fredrik Fridman insåg jag att om jag inte hittar någon ny familj och måste åka hem så blir det ändå bättre än vad jag har nu. Givetvis hoppas jag att jag hittar en ny familj, jag tror nämligen att jag efter idag och gårdagens insikt kommit fram till att jag ska söka ny familj. Au pair möte imorgon, så jag ska passa på att prata med min LCC då. Jag vill alltså stanna i USA och hoppas hitta en ny familj, att åka hem är inte prioriterat men det är numera en risk som är värd att ta.
Efter att ha vaknat använde jag datorn lite innan jag såg ett avsnitt las vegas och duschade, gjorde mig klar efter det.
Sen körde jag och hämtade upp Silvana och Katja. Vi skulle på något "party" hos Susies väninna för deras nya au pair. Det var oerhöört tradigt och gjorde mig mer säker på att söka ny familj. Jag måste dock vara kvar här till 10 december då är det nämligen Oasis, hur det blir med The killers om jag söker ny familj är lite osäkert. På tal om hela den här grejen med ny familj så har jag även hört ryktet att man efter de två veckorna kan få bo hos Jean-ann, vår LCC tills man hittar ny familj så jag ska prata med henne om det imorgon. Är det så får jag tid på mig att verkligen hitta en familj där jag kan trivas, som känns rätt. Iaf, efter "partyt" körde vi till Café Latte, jag har längtat dit sen i tisdags och nu var det dags igen. Denna gången provade jag en ny tårta, inte lika god men trots allt mycket god. Jag provade också att byta dricka, idag blev det en latte med haselnöt, grädde och choklad. Fy föör vad god, jag var inget större fan av latte tidigare men det kommer jag vara hädanefter. Om tårtan var sämre än sist så utjämnade latten det hela. En liten nostalgi-känsla flöt över mig när jag nästan skymtade xcel energy center en bit bort och jag ville bara tillbaks till gårdagen.
Nu till gårdagen, när vi kom hade jag ett uppdrag: Jag lämnade mina vänner för att leta upp det magiska stället där coldplay skulle springa i korridoren. Lyckades inte riktigt hitta det och gick tillbaks till min plats, inga vänner där men det dröjde inte länge innan de knackade mig på axeln "Do you have the tickets, we got better tickets". Tydligen hade de sprungit på någon dam i korridoren som delade ut biljetter till en om man bara kunde visa upp sina "riktiga biljetter" och svara på frågor om coldplay. Jävla tur att mina vänner hittade sina biljetter på toaletten...Precis innan de berättade om de nya biljetterna för mig hade jag suttit och tittat ner där det brukar vara ståplats, där var nu massa rader med stolar, fjolligt tänkte jag men det skulle ju vara underbart att sitta där.
Efter att ha sett konserten två gånger hade jag en liten aning om var våra nya biljetter skulle vara, damen ville dock inte berätta förrän mina vänner hittat sina bíljetter. Som tur var gjorde dem det till slut, min misstanke var fel, men vad gjorde det när damen sade: här ni får tre biljetter till femte raden precis framför scenen. På grund av stolsraderna fick vi också massa utrymme, trots att detta var skiiiiitbra platser. När konserten började stod alla upp och vi stod kanske 5 meter från scenen. När konserten sen pågått ett litet tag skickade jag ut mina kamrater mot den ena armen av scenen eftersom att jag visste vad som skulle hända. När Chris Martin senare hoppar ut där under "In My Place" är vi givetvis på plats och jag är max 2 centimeter ifrån att kunna röra Chris Martin, kanske hade jag klarat det men säkerhetsvakten såg skrämmande ut. Ni förstår inte hur det kändes alltså, vid flera tillfällen var jag max en halv meter ifrån Chris Martin, utan att behöva trängas eller någonting. Vi var också så nära så att jag kunde se och fota hans svettfläcka i baken under "The Hardest Part". Helt jävla underbart, vilken upplevelse att få stå så nära och leva sig in i konserten. Vi fick reda på att de platserna vi satt på kostade 250 dollar styck, vi hade betalat 90 dollar styck :D Jag hittade också scenen på sittplats och efter under Lost tog jag mig dit, tyvärr verkade det vara fler som visste vad som hände och säkerheten var lite större än i Sverige, så denna gång såg Chris inte mig och min plan gick inte i land, även om jag försökte ;p Det gjorde inte så mycket eftersom att kvällen var fantastisk ändå. Vi stod mitt i regnet av fjärilarna under "Lovers In Japan" och allting var helt galet. Roligt också att se att i princip allting var identiskt med Sverige, hela uppträdandet, låtordningen allting. Den enda skillnaden var att det var ett nytt förband, dessutom hade dem någon annan snubbe som mixade lite och visade någon video efter förbandet. Det tog också ca 1.5 h innan coldplay gjorde entre, det gjorde mig ingenting, det var värt väntan. Låtarna precis innan Coldplay gjorde entre var också likadana och folkets dans likaså:) Något annat som var fantastiskt var att mitt under konserten titta runt i arenan och inse att runt omkring mig vistas 18000 människor, alla står upp, alla sjunger med och jag har bäst plats av alla...Magiskt helt enkelt, eller som Mr Martin sjöng "Such a perfect day"
Förband var förresten Sleepercar som är rätt trevliga och den andra killen hette antingen Rob eller John Hopkins...
Jag var ju förresten tvungen att köpa den amerikanska versionen av coldplay tröjorna också...
Efter åt var vi ett atg på väg till en bar men när de andra fastnade på gatan, dansandes till några snubbar som slog på burkar så körde jag hem istället.
Idag var det lite grann tillbaks till verkligheten även om jag nu njuter av friheten i hemmet. Funderar på att göra något jag inte kan göra annars, t.ex. ta ett bad i Susies badkar just nu, eller baka, eller bara stanna uppe halva natten och titta på tv.
Just det, något jag verkligen älskar med coldplay är deras texter, det är troligen det bästa med coldplay. The scientist är troligen världens vackraste låt men även, violet hill, fix you, amsterdam, yellow eller någon annan låt med coldplay innehåller så vackra textrader. Jag tror jag har hittat en ny liten favoritrad, den är från violet hill och är väldigt vacker. Jag tänker publicera den här så att fler kan förstå magin med coldplay...
"I took my love down to violet hill, there we sat in snow, all the time she was silent still. If you love me, won´t you let me know"
Bildeeeer!
Bötte in the kitchen
Bötte in the kitchen #2
Bötte in the living room #1
Bötte in the living room #2
Bötte with friends on coldplay
Bötte with friends on coldplay #2
COOLDPLAAY!
Bara trummisen saknas
Mest för att skryta, ni kanske ser att Chris står mycket, mycket, mycket nära mig här?
Under Fix you, eftersom vakten skällde på mig fick jag ta bilder istället för att filma fix you
Älskar denna bilden av någon anledning
Vilken underhållning...
Vilket uppträdande...
Vilken show...
Vilken kväll...Större delar av publiken lyser här med mobilerna, mäktigt.
Eftersom att jag tog 179 bilder och filmade 10 klipp så kan jag inte visa er allt idag. Funderar på att slänga in lite bilder på resdagboken imorgon. Nu ska jag iaf inte visa fler bilder idag...Ha det bra...
"For some reason I can´t explain"
Dagen har varit fylld av underbara återblickar från gårdagen, herregud alltså det går knappt att beskriva. Gårdagens inlägg var kanske lite confusing så jag ska förklara lite mer om gårdagen senare...
Idag gick jag alltså upp 06:30, "måttligt trött" och hjälpte Joey och Charlie med frukost och att få på sig sin hockeyutrustning, därefter funderade jag på att vara vaken men jag istället ner och lade mig i min säng, kollade ett avsnitt las vegas på datorn sen somnade jag. Vaknade till några gånger, familjen lämnade senare än väntat och barnen hann störa mig då. Fick också ett telefonsamtal strax innan 12 men somnade om igen. Huset blev tomt vid denna tid också så jag ville njuta lite av friden. Jag tänkt gå upp runt 12 för att njuta av friden, fick en smärre chock när jag vaknade och klockan visade 15:58, det sjukaste av allt är nog att jag klockan 22 idag var trött igen. Jag gick alltså och lade mig när vissa av er där hemma gick upp och vaknade när vissa av er gick och lade er.
Liten rättelse verkar också krävas efter att vissa verkar tro att jag vill hem.
Förtydligande: Jag har inte värre hemlängtan och vill INTE hem! Det jag förstod när jag pratade med Fredrik Fridman var att det inte skulle vara såå farligt att få komma hem igen dock. Det ryktas nämligen att om man söker ny familj så får man två veckor på sig, hittar man ingen ny familj inom två veckor så måste man åka hem. Det är en risk man tar alltså och efter att ha pratat med Fredrik Fridman insåg jag att om jag inte hittar någon ny familj och måste åka hem så blir det ändå bättre än vad jag har nu. Givetvis hoppas jag att jag hittar en ny familj, jag tror nämligen att jag efter idag och gårdagens insikt kommit fram till att jag ska söka ny familj. Au pair möte imorgon, så jag ska passa på att prata med min LCC då. Jag vill alltså stanna i USA och hoppas hitta en ny familj, att åka hem är inte prioriterat men det är numera en risk som är värd att ta.
Efter att ha vaknat använde jag datorn lite innan jag såg ett avsnitt las vegas och duschade, gjorde mig klar efter det.
Sen körde jag och hämtade upp Silvana och Katja. Vi skulle på något "party" hos Susies väninna för deras nya au pair. Det var oerhöört tradigt och gjorde mig mer säker på att söka ny familj. Jag måste dock vara kvar här till 10 december då är det nämligen Oasis, hur det blir med The killers om jag söker ny familj är lite osäkert. På tal om hela den här grejen med ny familj så har jag även hört ryktet att man efter de två veckorna kan få bo hos Jean-ann, vår LCC tills man hittar ny familj så jag ska prata med henne om det imorgon. Är det så får jag tid på mig att verkligen hitta en familj där jag kan trivas, som känns rätt. Iaf, efter "partyt" körde vi till Café Latte, jag har längtat dit sen i tisdags och nu var det dags igen. Denna gången provade jag en ny tårta, inte lika god men trots allt mycket god. Jag provade också att byta dricka, idag blev det en latte med haselnöt, grädde och choklad. Fy föör vad god, jag var inget större fan av latte tidigare men det kommer jag vara hädanefter. Om tårtan var sämre än sist så utjämnade latten det hela. En liten nostalgi-känsla flöt över mig när jag nästan skymtade xcel energy center en bit bort och jag ville bara tillbaks till gårdagen.
Nu till gårdagen, när vi kom hade jag ett uppdrag: Jag lämnade mina vänner för att leta upp det magiska stället där coldplay skulle springa i korridoren. Lyckades inte riktigt hitta det och gick tillbaks till min plats, inga vänner där men det dröjde inte länge innan de knackade mig på axeln "Do you have the tickets, we got better tickets". Tydligen hade de sprungit på någon dam i korridoren som delade ut biljetter till en om man bara kunde visa upp sina "riktiga biljetter" och svara på frågor om coldplay. Jävla tur att mina vänner hittade sina biljetter på toaletten...Precis innan de berättade om de nya biljetterna för mig hade jag suttit och tittat ner där det brukar vara ståplats, där var nu massa rader med stolar, fjolligt tänkte jag men det skulle ju vara underbart att sitta där.
Efter att ha sett konserten två gånger hade jag en liten aning om var våra nya biljetter skulle vara, damen ville dock inte berätta förrän mina vänner hittat sina bíljetter. Som tur var gjorde dem det till slut, min misstanke var fel, men vad gjorde det när damen sade: här ni får tre biljetter till femte raden precis framför scenen. På grund av stolsraderna fick vi också massa utrymme, trots att detta var skiiiiitbra platser. När konserten började stod alla upp och vi stod kanske 5 meter från scenen. När konserten sen pågått ett litet tag skickade jag ut mina kamrater mot den ena armen av scenen eftersom att jag visste vad som skulle hända. När Chris Martin senare hoppar ut där under "In My Place" är vi givetvis på plats och jag är max 2 centimeter ifrån att kunna röra Chris Martin, kanske hade jag klarat det men säkerhetsvakten såg skrämmande ut. Ni förstår inte hur det kändes alltså, vid flera tillfällen var jag max en halv meter ifrån Chris Martin, utan att behöva trängas eller någonting. Vi var också så nära så att jag kunde se och fota hans svettfläcka i baken under "The Hardest Part". Helt jävla underbart, vilken upplevelse att få stå så nära och leva sig in i konserten. Vi fick reda på att de platserna vi satt på kostade 250 dollar styck, vi hade betalat 90 dollar styck :D Jag hittade också scenen på sittplats och efter under Lost tog jag mig dit, tyvärr verkade det vara fler som visste vad som hände och säkerheten var lite större än i Sverige, så denna gång såg Chris inte mig och min plan gick inte i land, även om jag försökte ;p Det gjorde inte så mycket eftersom att kvällen var fantastisk ändå. Vi stod mitt i regnet av fjärilarna under "Lovers In Japan" och allting var helt galet. Roligt också att se att i princip allting var identiskt med Sverige, hela uppträdandet, låtordningen allting. Den enda skillnaden var att det var ett nytt förband, dessutom hade dem någon annan snubbe som mixade lite och visade någon video efter förbandet. Det tog också ca 1.5 h innan coldplay gjorde entre, det gjorde mig ingenting, det var värt väntan. Låtarna precis innan Coldplay gjorde entre var också likadana och folkets dans likaså:) Något annat som var fantastiskt var att mitt under konserten titta runt i arenan och inse att runt omkring mig vistas 18000 människor, alla står upp, alla sjunger med och jag har bäst plats av alla...Magiskt helt enkelt, eller som Mr Martin sjöng "Such a perfect day"
Förband var förresten Sleepercar som är rätt trevliga och den andra killen hette antingen Rob eller John Hopkins...
Jag var ju förresten tvungen att köpa den amerikanska versionen av coldplay tröjorna också...
Efter åt var vi ett atg på väg till en bar men när de andra fastnade på gatan, dansandes till några snubbar som slog på burkar så körde jag hem istället.
Idag var det lite grann tillbaks till verkligheten även om jag nu njuter av friheten i hemmet. Funderar på att göra något jag inte kan göra annars, t.ex. ta ett bad i Susies badkar just nu, eller baka, eller bara stanna uppe halva natten och titta på tv.
Just det, något jag verkligen älskar med coldplay är deras texter, det är troligen det bästa med coldplay. The scientist är troligen världens vackraste låt men även, violet hill, fix you, amsterdam, yellow eller någon annan låt med coldplay innehåller så vackra textrader. Jag tror jag har hittat en ny liten favoritrad, den är från violet hill och är väldigt vacker. Jag tänker publicera den här så att fler kan förstå magin med coldplay...
"I took my love down to violet hill, there we sat in snow, all the time she was silent still. If you love me, won´t you let me know"
Bildeeeer!
Bötte in the kitchen
Bötte in the kitchen #2
Bötte in the living room #1
Bötte in the living room #2
Bötte with friends on coldplay
Bötte with friends on coldplay #2
COOLDPLAAY!
Bara trummisen saknas
Mest för att skryta, ni kanske ser att Chris står mycket, mycket, mycket nära mig här?
Under Fix you, eftersom vakten skällde på mig fick jag ta bilder istället för att filma fix you
Älskar denna bilden av någon anledning
Vilken underhållning...
Vilket uppträdande...
Vilken show...
Vilken kväll...Större delar av publiken lyser här med mobilerna, mäktigt.
Eftersom att jag tog 179 bilder och filmade 10 klipp så kan jag inte visa er allt idag. Funderar på att slänga in lite bilder på resdagboken imorgon. Nu ska jag iaf inte visa fler bilder idag...Ha det bra...
"For some reason I can´t explain"
Kommentarer
Postat av: Sis.
Roligt med lite bilder. Jag hoppas att du hade en lugn & skön kväll utan familjen :)
Här är det nu Söndag fm & regnet öser ner, som vanligt.. så tröttsamt!
Postat av: Pappa
Tänk att få stå så nära Chris Martin, måste vara helt fantastiskt. Fast för oss som stormade planen på 60 o 70-talet när BOIS spelade, fick chansen att klappa Kung Sune på ryggen känns det ändå lite mesigt med Chris Martin (va det så han hette ?).
Det var ju skönt att vi misstolkade gårdagsbloggen som hemlängtan, kämpa på. Lycka till med en ev, ny familj.
Postat av: Pappa
Night Cap är lottat, Wormo i samma grupp som AIF, Besa, HIF, Härslöv och Glumslöv. Enligt tidningen är det bra en fråga om vem som skall bli 2:a efter Besa. Känns lite kymigt.
Postat av: Fanny
Hej , hur är det med dig?
Jag har en blogg design tävling på min blogg. Där just du kan vinna en helt ny blogg design. :) Hoppas du vill vara med! :)
Postat av: Malin
Shit björn! du skulle rört honom värt risken! haha lite lätt avundsjuk, kan ju erkänna att man aldrig vet om man kan lita på dina sms, men nu har jag ju bildbevis och allt, men vad var det för kvinna egentligen som delade ut biljetter? och tänka att få stå där när alla fjärilar kommer ner ooohh ;D
Postat av: Sis.
Jag skulle mest bara berätta att jag ätit en mkt god glass idag; Pepparkaka.. så god! Den hade du gillat :)
Postat av: Mamma
Trevligt med bilder vill se mer. Får hoppas att det ordnar sig med en ny familj om du tar det beslutet. Skönt för dig att få vara ledig en helg.
Kram Mamma
Postat av: Lina
Vad fin du är i håret! Tom jag har tyckt att det var skoj att se Coldplay. Fast hellre Håkan, det står jag fast vid. Många tycker jag är knäpp, men det får jag ta. Jag tycker att du ska byta familj, du verkar ha tänkt igenom det ordentligt, och nu finns det inget att förlora egentligen. Lycka till min vän!
Trackback
