What's it like in New York city...?
Jaha, då var det dags.
Knappt två timmar kvar till jag tänker gå upp och duscha och göra mig klar etc, sedan bär det ju av mot kastrup och därifrån vidare till NYC via Frankfurt. Har ju inte blivit någon sömn ännu så får väl se om det blir lönt.
Dagen har gått väldigt, väldigt snabbt och har varit väldigt underlig, fylld med tusen olika känslor kan man nog säga.
Precis som tidigare i veckan har det varit en massa sorgliga farväl idag också. Idag var det släktens tur och det var väldigt jobbigt att säga adjö till alla dessa underbara människor som står mig så nära.
Min lördag började med att min syster, oväntat nog, väckte mig klockan 08:30. Kanske inte helt populärt med tanke på ett visst tillstånd under fredagskvällen. Släpade mig upp och gjorde familjen sällskap för sista svenska frukosten, trevligt trots omständigheterna. Därefter var det dags att vila lite igen för att senare orka ta itu med allt som behövde fixas, framför allt packning. Hela familjen var även nere och uppehöll personal på perfekt i en dryg timme, något som slutade med att jag gick därifrån med en ny kamera. Ah ja nu kan jag dokumentera resan ordentligt iaf. En liten lunch från China Palace uppskattades senare, något som definitivt kommer saknas under mitt år hemifrån.
Mer packning och mer fixande tog fart innan jag skulle iväg och se lite fotboll och säga adjö till dem kamraterna. Det slutade med att min klocka gick sönder och snabbt som ögat for jag till väla för reparation. Rakt hem till kalas hos min farbror och faster där delar av släkten var samlad. Lite god mat, trevliga överraskningar, underbart sällskap, en sista match på pizzerian och några tårar senare var jag tillbaks hemma för en lugn kväll med två close friends. Jobbiga avsked även det.
Nu sitter jag då här och, ja mest sitter, oroar mig lite över mitt baggage. Skulle tippa på väldigt mycket övervikt, funderar dessutom över hur jag ensam ska kunna transportera allt bagage. Har försökt ta bort något, men det går inte mer, jag vill ha allt med, tja då får jag väl skylla mig själv också för onödigt utkastade pengar imorgon Mycket blandade känslor. Har varit en jobbig dag och ändå vet jag att det värsta inte är över ännu. Samtidigt ser jag fram emot detta äventyret otroligt mycket. Att få uppleva en stad som New York är otroligt bara det.
Invigningen av böttes blogg är härmed gjord. Kanske siktar på lite kortare inlägg nästa gång men övning gär väl färdighet?
NEW YORK, HERE I COME!
Knappt två timmar kvar till jag tänker gå upp och duscha och göra mig klar etc, sedan bär det ju av mot kastrup och därifrån vidare till NYC via Frankfurt. Har ju inte blivit någon sömn ännu så får väl se om det blir lönt.
Dagen har gått väldigt, väldigt snabbt och har varit väldigt underlig, fylld med tusen olika känslor kan man nog säga.
Precis som tidigare i veckan har det varit en massa sorgliga farväl idag också. Idag var det släktens tur och det var väldigt jobbigt att säga adjö till alla dessa underbara människor som står mig så nära.
Min lördag började med att min syster, oväntat nog, väckte mig klockan 08:30. Kanske inte helt populärt med tanke på ett visst tillstånd under fredagskvällen. Släpade mig upp och gjorde familjen sällskap för sista svenska frukosten, trevligt trots omständigheterna. Därefter var det dags att vila lite igen för att senare orka ta itu med allt som behövde fixas, framför allt packning. Hela familjen var även nere och uppehöll personal på perfekt i en dryg timme, något som slutade med att jag gick därifrån med en ny kamera. Ah ja nu kan jag dokumentera resan ordentligt iaf. En liten lunch från China Palace uppskattades senare, något som definitivt kommer saknas under mitt år hemifrån.
Mer packning och mer fixande tog fart innan jag skulle iväg och se lite fotboll och säga adjö till dem kamraterna. Det slutade med att min klocka gick sönder och snabbt som ögat for jag till väla för reparation. Rakt hem till kalas hos min farbror och faster där delar av släkten var samlad. Lite god mat, trevliga överraskningar, underbart sällskap, en sista match på pizzerian och några tårar senare var jag tillbaks hemma för en lugn kväll med två close friends. Jobbiga avsked även det.
Nu sitter jag då här och, ja mest sitter, oroar mig lite över mitt baggage. Skulle tippa på väldigt mycket övervikt, funderar dessutom över hur jag ensam ska kunna transportera allt bagage. Har försökt ta bort något, men det går inte mer, jag vill ha allt med, tja då får jag väl skylla mig själv också för onödigt utkastade pengar imorgon Mycket blandade känslor. Har varit en jobbig dag och ändå vet jag att det värsta inte är över ännu. Samtidigt ser jag fram emot detta äventyret otroligt mycket. Att få uppleva en stad som New York är otroligt bara det.
Invigningen av böttes blogg är härmed gjord. Kanske siktar på lite kortare inlägg nästa gång men övning gär väl färdighet?
NEW YORK, HERE I COME!
Kommentarer
Postat av: Rebecca
Fint skrivit Björn, nu ska jag läsa resten! Ska bli kul att följa din blogg nu när du är och upptäcker New York :)
Du är grym!
Trackback
