East Coast, here I come!
Igår morse ringde dem från Cultural Care och sa att familjen i Darien hade tackat ja till mig och att de gärna ville ha mig som deras au pair. Jag bestämde mig för att köra på den familjen och tackade ja, jag med...
Idag blev flygbiljetten bokad, (cultural care står för kostnaden om jag fattat det rätt:D), den 20 Januari lyfter jag mot NY.
Strax efter att jag tackat ja till min nya familj igår så stod det också klart att jag får besök i slutet av april. Kusin Martin ska då besöka "der grosse apfel" som han säger och är på plats i staterna 23 april-7 maj. Då får jag ju givetvis på att ta mig in till äpplet för att träffa honom.
Lite märkligt att vi inte har träffats på över ett halvår också träffas vi sedan i New York.
Jag var på ett bra humör efter mitt beslut och gårdagen gick därför lätt och var ganska rolig. Det hände i och för sig inget speciellt. Jag tog hand om barnen som vanligt innan jag körde och tränade. Jag är verkligen optimistisk just nu och ser fram emot att lämna minnesota för connecticut.
Det kommer ju garanterat att bli helt annorlunda. Istället för att ta hand om unga barn som gråter så fort dem inte får som dem vill så kommer jag ta hand om två 11-åriga killar som förhoppningsvis är ganska självständiga och inte gråter så mycket.
Jag gillar ju i och för sig barnen i denna familjen väldigt mycket.
Det ska också bli roligt att vara här när denna familjens nya au pair kommer hit:)
Susie sa förresten till mig igår att hon hade behållt mig som au pair om jag inte hade velat flytta.
Dagen idag har också varit otroligt skön, alla tre barnen lekte hos vänners hus för omväxlings skull och jag fick hela två timmars oväntad fritid. Förutom det är där inte så mycket att berätta om idag.
Jag kan väl dock berätta snabbt om hur jag försökte väcka Sammy imorse, vanligt vis så är han vaken när jag kommer upp, men igår och idag har jag fått väcka honom. Idag var fan helt sjukt. Först kallade jag på honom ett par gånger, inget hände, sen drog jag av täcket och halvt skrek på honom, inget händer. Sen fortsatte jag skrika och skakade honom ganska rejälv, inget hände. Sen skrek jag lite till och lyfte upp honom, inget hände. Hade jag inte sett och hört hur han andats hade jag trott att han varit död eller nåt. Det var galet. Jag lyfte honom och typ slängde ner honom i sängen, han rörde inte en min. Till slut gav jag upp och gick och väckte dem andra. När jag kom tillbaks var även Sammy vaken, men herregud, halvt omöjligt att väcka honom för guds skull.
Jaja, jaja..
Tack för idag.
Ett stort grattis till att du nu lyckats komma lite närmare målet. Ta med dig dina erfarenheter från denna familj och gå in med en positiv inställning till din nästa. Tror att du kommer att sakna ungarna och de förmodligen dig. Vi får väl se hur det artar sig och hur länge du tror att du stannar innan vi funderar på att resa över.
antar att det var du som kommenterade jaa. men jag räknar med mitten av april eller nått sådant, får ju hoppas att du stormtrivs och stannar kvar lite längre kanske! Men det låter väl ok? Så har jag förhoppningsvis pengar då! haha
Bra med lite jävlaranamma,nu kommer du ju närmare
N.Y.C.och får se mer av US.Grattis och hoppas allt blir till det bättre.
Grattis,skönt att det löst sig för dig! Trevligt att ni kan få halv kusinträff i april, så klarar du dig tills du kommer hem. Lycka nu till och se positivt på framtiden. Sköt om dig, vi hörs.
Precis som alla andra så får väl även jag säga Grattis! Tycker att du gör helt rätt i att försöka att finna lyckan i en annan stad, med en annan familj.
Tänk vilket äventyr du gör Lillebror!
& jag måste ju erkänna att jag är hyfsat avis på Kusin Martin som ska åka över. Dels för att han får se NYC, men mest för att han får träffa dig.
Här hemma är allt som vanligt, man är tillbaka till jobbet & livet rullar på.. det enda som gör min vardag lite mörk är att mitt internet hemma inte fungerar. HEJA TELE2!
Så nu kan jag inte ens se fram emot att läsa din blogg när jag kommer hem :(
Som du kanske anar är jag just nu hemma hos familjen för att utnyttja deras it, samt snylta lite mat.. Jo, här är allt som vanligt :)
Ta hand om dig tills vi hörs nästa gång!
Love Sis.
