SP05Me!!!
Hmm,
Det råkade dra ut på tiden här ikväll. Satt och pratade med fridman på msn och vi planerade faktiskt deras resa till NY för att hälsa på mig.
Ja det är ju bara lite planer och tanker men ack vad kul det hade varit om det blivit verklighet.
Iaf, nu när jag pratade med honom så kollade jag rundor lite överallt och såg att Melker lagt ut några goa klipp från den underbara media-klassens härliga dagar.
En urartat diskussion om utrycket "what the fuck" samt två mobbinsekvenser mot mig gick att skåda.
Igår under min dag i sängen tittade jag lite i eget arkiv och hittade andra godbitar som klipp från Herbing som Carl von Linné med Melker som reporter och Louise som Carls fru. Filmen om ögontjänarna och klassnomineringar hittades också och jag har fått mig ett par härliga skratt åt dessa klipp. Samt tankar på ändlösa diskussioner om könsroller, lärare som bara ville spy på oss, lärare som skrattade åt oss, lärare som skrattade med oss, sthlm, sömn i riksdagen och under lektioner, hur ingen någonsin gjorde någonting i tid, ven, 5 min bensträckare blev till 15 min bensträckare, driva med varandra likväl som lärare. Där finns tusen och åter tusen saker jag skulle kunna dela med mig och framför allt vilja uppleva igen...
Jag dedikarar alltså detta inlägg som en hyllning till Samhäll-media, årgång 2005, utgångsår 2008.
Den absolut bästa och sjukaste klassen man någonsin kan tänka sig, fy fan vad roligt vi hade och fy fan vad jag saknar er och skolan ibland. Mycket tack vare min underbara klass.
Det råkade dra ut på tiden här ikväll. Satt och pratade med fridman på msn och vi planerade faktiskt deras resa till NY för att hälsa på mig.
Ja det är ju bara lite planer och tanker men ack vad kul det hade varit om det blivit verklighet.
Iaf, nu när jag pratade med honom så kollade jag rundor lite överallt och såg att Melker lagt ut några goa klipp från den underbara media-klassens härliga dagar.
En urartat diskussion om utrycket "what the fuck" samt två mobbinsekvenser mot mig gick att skåda.
Igår under min dag i sängen tittade jag lite i eget arkiv och hittade andra godbitar som klipp från Herbing som Carl von Linné med Melker som reporter och Louise som Carls fru. Filmen om ögontjänarna och klassnomineringar hittades också och jag har fått mig ett par härliga skratt åt dessa klipp. Samt tankar på ändlösa diskussioner om könsroller, lärare som bara ville spy på oss, lärare som skrattade åt oss, lärare som skrattade med oss, sthlm, sömn i riksdagen och under lektioner, hur ingen någonsin gjorde någonting i tid, ven, 5 min bensträckare blev till 15 min bensträckare, driva med varandra likväl som lärare. Där finns tusen och åter tusen saker jag skulle kunna dela med mig och framför allt vilja uppleva igen...
Jag dedikarar alltså detta inlägg som en hyllning till Samhäll-media, årgång 2005, utgångsår 2008.
Den absolut bästa och sjukaste klassen man någonsin kan tänka sig, fy fan vad roligt vi hade och fy fan vad jag saknar er och skolan ibland. Mycket tack vare min underbara klass.
Kommentarer
Postat av: Pappa
Det är alltid viktigt att komma ihåg sånt man upplevt, känslorna från den klassen kommer du nog alltid att bära med dig.
Men inte kan jag tro att du varit med i några urartade diskussioner. Så lugn och sansad som du alltid är.
Postat av: Alma A.
Awe, Böttebarn :) Måste säga att jag håller med din pappa när det kommer till urartade diskussioner, du var ju den lugnaste i klassen, haha ;) Hoppas allting går bra in The States och lycka till med den nya familjen. Pusspuss. Sp05Me <3
Postat av: Lina
älskade klass. kommer alltid att finnas med oss :)
Postat av: Anna
jag saknar också vår klass. We are to die for!!
Trackback
