NY...
Hej hej, finns väl inte mycket att berätta om dagen.
Var sig lik, mormor och morfar var tillbaks i huset idag och barnen spelade sina tv-spel hela dagen.
Åt god mat tillsammans nu ikväll och det är fortsatt trevligt här.
Imorgon ska det bli ännu trevligare.
Då ska vi nämligen till New York City...Eller "stan" som det kallas här.
Madonna som är på tjänsteresa för tillfället kommer hem tidigare än väntat. Hon skulle inte kommit hem förrän på onsdag men nu kommer hon redan imorgon. Imorgon är också den dag som mormor och morfar ska lämna landet och flyga tillbaks till Australien.
Därför ska jag, John, mormor, morfar, Jack och Patrick köra in till New York City imorgon och där kommer pojkarna bli överraskade.
De vet inget idag om deras moders tidigare hemkomst så därför ska vi gå på museum i New York och lite annat och sen mitt i allt kommer mamma dyka upp.
Därefter kör vi sen mormor och morfar till flygplatsen.
Det viktiga är iaf att jag ska till N.Y.C....IMORGON!!
Lite sorgligt att mina pengar ännu inte nått mitt konto och därför är budgeten tight imorgon vilket innebär att det inte kan bli någon shopping.
Där kommer väl fler tillfällen till det dock.
God natt på er trogna läsare...
All alone
Hej,
Idag var det en normal dag, så som en normal kommer se ut det vill säga.
Det betyder att mormor och morfar inte var här, barnen hade normal skola och inga föräldrar jobbade hemifrån.
Jag var uppe och hjälpte barnen med frukost imorse, lite mer krävande här än i förra familjen. Här vill dem ha kokta ägg, våfflor (färdiga), bacon, flingor, "hash browns" varje morgon och dessutom har dem hemma lunch varje dag.
Jag slapp i och för sig köra barnen till skolan idag vilket betydde att jag kunde somna om tidigare än väntat.
Gick upp och åt frukost innan jag satte mig och läste min bok innan jag åt lunch, duschade och kollade igenom internet.
Läste en del olika bloggar och kanske var det på grund av att jag var ensam här för första gången som jag längtade hem lite grann.
Barnen kom hem och det var återigen en lugn dag med läxor, snacks och tv-spel i princip hela dagen.
Jag var ju tvungen att sköta lite tvätt och stryka lite kläder också men inget för ansträngande.
Nu ikväll har Patrick också tvingat mig att titta på helt meningslösa videor på youtube om spelet "Halo 3"
Han tycker dem är skitroliga men jag såg inte riktigt det roliga i dem.
Pappa kom hem nu iaf och eftersom att mormor och morfar ser någon broadway-show så blir det bara jag och honom vid middagsbordet.
Jag hade planerat att laga kycklingbröst, fyllda med ost och lindade i bacon men det sket sig eftersom att pappa John berättade att jag låtit kycklingen töa för länge så nu fick han köra ut och handla något annat.
Så när han kommer hem ska det ätas sen blir det väl som vanligt lite tv-tittande innan läggdags
Det var väl min dag på det stora hela...
Ha det bra allesammans
Eftersom att jag inte publicerat några bilder från mitt nya hem ännu så kan jag bjuda på två bilder från vår Mallorca resa i somras.
Jag och Melker
Jag och fritte
Födelsedag och "snow day"
Hejsan hejsan.
Först av allt ska jag börja med att ta mig tid till att tacka den person som skickade en anonym kommentar om mitt förra inlägg.
Först nu insåg jag att de globala ekonomiska problemen har sitt ursprung här i staterna och dess politik.
Hur jag kan ha bott i USA i över tre månader, samt haft lite koll på landet innan dess och trots detta missat att amerikanarna är orsaken till dessa problem, jaa det kan ju ifrågasättas.
I alla fall, idag var det barnens födelsedag det betydde att jag vaknade 40min tidigare än vanligt vilke innebär att jag är en mycket trött bötte nu då det var en sen kväll igår.
Kunde ju inte motstå att gå upp när jag hörde barnens exalterade röster så jag tog mig upp och delade ut mina presenter och såg öppningen av alla andra presenter.
Man kan väl säga att dem har haft en bra dag, först av allt så slapp dem skolan idag eftersom att gatorna var täckta av 5-10cm snö idag.
Det är ju sjukt att skolorna stänger av denna anledning. I och för sig blev det ju en mindre snöstorm under förmiddagen som hänåt eftermiddagen övergick i ösregn vilket ledde till massa slask nu ikväll. I natt kommer det troligen bli minus grader så blir en härlig isbana imorgon.
En ledig dag och hyfsad presentutdelning låter väl som en bra dag.
Dem kammade bland annat hem ett nintendo wii (det räcker tydligen inte med Playstation 3 och Xbox 360)
För övrigt kammade dem en massa tv-spel, några andra småsaker och en middag på favoritrestaurangen.
Ett av tv-spelen var guitar hero world tour vilket innebar inte bara en gitarr utan också trumset och mikrofon. Tror ni det har varit lugnt i huset idag eller? Inte kunde jag somna om efter att ha delat ut mina presenter iaf...
En slö dag för min del annars, har mest suttit och tittat på när de spelat tv-spel hela dagen.
Nu ikväll körde vi till barnens favoritrestaurang i Darien, Little Thai Kitchen, och åt en mycket god middag där.
Efter middagen åt vi glasstårta hemma i huset och nu sitter jag och tittar på nyheterna, tur att jag förstår dem bättre idag, de pratar även idag igen om räddningsplaner och ekonomiska problem men idag vet jag ju varför.
De pratar förresten om skulder på ett antal triljarder dollar och räddningspaket värt 890 miljarder dollar.
Sjuka summor?
Nu är jag snart off to bed för jag är trööött.
På faiveley transport sprids förresten ryktet att jag är i Kanada och hugger träd:p Ska ju tas med en nypa salt förstås
Först av allt ska jag börja med att ta mig tid till att tacka den person som skickade en anonym kommentar om mitt förra inlägg.
Först nu insåg jag att de globala ekonomiska problemen har sitt ursprung här i staterna och dess politik.
Hur jag kan ha bott i USA i över tre månader, samt haft lite koll på landet innan dess och trots detta missat att amerikanarna är orsaken till dessa problem, jaa det kan ju ifrågasättas.
I alla fall, idag var det barnens födelsedag det betydde att jag vaknade 40min tidigare än vanligt vilke innebär att jag är en mycket trött bötte nu då det var en sen kväll igår.
Kunde ju inte motstå att gå upp när jag hörde barnens exalterade röster så jag tog mig upp och delade ut mina presenter och såg öppningen av alla andra presenter.
Man kan väl säga att dem har haft en bra dag, först av allt så slapp dem skolan idag eftersom att gatorna var täckta av 5-10cm snö idag.
Det är ju sjukt att skolorna stänger av denna anledning. I och för sig blev det ju en mindre snöstorm under förmiddagen som hänåt eftermiddagen övergick i ösregn vilket ledde till massa slask nu ikväll. I natt kommer det troligen bli minus grader så blir en härlig isbana imorgon.
En ledig dag och hyfsad presentutdelning låter väl som en bra dag.
Dem kammade bland annat hem ett nintendo wii (det räcker tydligen inte med Playstation 3 och Xbox 360)
För övrigt kammade dem en massa tv-spel, några andra småsaker och en middag på favoritrestaurangen.
Ett av tv-spelen var guitar hero world tour vilket innebar inte bara en gitarr utan också trumset och mikrofon. Tror ni det har varit lugnt i huset idag eller? Inte kunde jag somna om efter att ha delat ut mina presenter iaf...
En slö dag för min del annars, har mest suttit och tittat på när de spelat tv-spel hela dagen.
Nu ikväll körde vi till barnens favoritrestaurang i Darien, Little Thai Kitchen, och åt en mycket god middag där.
Efter middagen åt vi glasstårta hemma i huset och nu sitter jag och tittar på nyheterna, tur att jag förstår dem bättre idag, de pratar även idag igen om räddningsplaner och ekonomiska problem men idag vet jag ju varför.
De pratar förresten om skulder på ett antal triljarder dollar och räddningspaket värt 890 miljarder dollar.
Sjuka summor?
Nu är jag snart off to bed för jag är trööött.
På faiveley transport sprids förresten ryktet att jag är i Kanada och hugger träd:p Ska ju tas med en nypa salt förstås
Ännu en dag i Darien
Hejsan allihopa, everybody.
Idag var ytterligare en dag i Darien, överraskande va?
Överraskande att dagarna rullar här med...
Tiden flyger fram och jag har nu varit här i över en vecka.
Det var en vanlig dag idag, även om jag inte behövde göra så mycket idag heller...
Mormor är ju fortfarande här och ni vet väl själv hur dem är, dem vill så gärna hjälpa till, så jag behöver ju inte göra så mycket.
Jag assisterade med frukosten imorse, sedan körde jag barnen till skolan.
Tog en liten tupplur innan jag tog med mig morfar på en runda i stan...
Vi hann köra lite vilse innan jag litade på min instinkt som faktiskt var rätt.
Jag känner redan till stället, imponerande?
Ett besök på The home depot (som för övrigt ska varsla 7000 personer, inte bara problem i Sverige), sedan vidare till Circuit city där jag fyndade igen. Efter mitt fyndande körde vi vidare till shores, en mataffär och handlade dagens middag.
Hem igen för lunch, dusch etc.
Hämtade sedan barnen på skolan och körde hem igen, blev en basketmatch på uppfarten idag igen. Denna gång vann jag, sedan fick jag återigen köra till Shores, barnens födelsedag är imorgon och dem ska ha med sig snacks till skolan.
Jag slapp iaf sköta hela delen med läxor som mormor tog hand om. Assisterade sedan mormor när hon gjorde mat till barnen, efter maten spenderade jag mest min tid med att titta på när barnen spelade diverse tv-spel. När det blev läsdags för barnen passade jag också på att läsa, sen blev det dags för mig själv att äta, god fylld fisk blev det idag, tillagat av mormor.
Nu sitter jag här och tittar på dagens nyheter med mormor, morfar och John.
John berättade precis att han köpt en mobiltelefon till mig, låter ju inte helt fel:P
Iaf, snart läggdags, lite trötter idag såå...
Ska förresten försöka få lite bilder från huset etc så att jag kan visa er mitt nya hem...
Idag var ytterligare en dag i Darien, överraskande va?
Överraskande att dagarna rullar här med...
Tiden flyger fram och jag har nu varit här i över en vecka.
Det var en vanlig dag idag, även om jag inte behövde göra så mycket idag heller...
Mormor är ju fortfarande här och ni vet väl själv hur dem är, dem vill så gärna hjälpa till, så jag behöver ju inte göra så mycket.
Jag assisterade med frukosten imorse, sedan körde jag barnen till skolan.
Tog en liten tupplur innan jag tog med mig morfar på en runda i stan...
Vi hann köra lite vilse innan jag litade på min instinkt som faktiskt var rätt.
Jag känner redan till stället, imponerande?
Ett besök på The home depot (som för övrigt ska varsla 7000 personer, inte bara problem i Sverige), sedan vidare till Circuit city där jag fyndade igen. Efter mitt fyndande körde vi vidare till shores, en mataffär och handlade dagens middag.
Hem igen för lunch, dusch etc.
Hämtade sedan barnen på skolan och körde hem igen, blev en basketmatch på uppfarten idag igen. Denna gång vann jag, sedan fick jag återigen köra till Shores, barnens födelsedag är imorgon och dem ska ha med sig snacks till skolan.
Jag slapp iaf sköta hela delen med läxor som mormor tog hand om. Assisterade sedan mormor när hon gjorde mat till barnen, efter maten spenderade jag mest min tid med att titta på när barnen spelade diverse tv-spel. När det blev läsdags för barnen passade jag också på att läsa, sen blev det dags för mig själv att äta, god fylld fisk blev det idag, tillagat av mormor.
Nu sitter jag här och tittar på dagens nyheter med mormor, morfar och John.
John berättade precis att han köpt en mobiltelefon till mig, låter ju inte helt fel:P
Iaf, snart läggdags, lite trötter idag såå...
Ska förresten försöka få lite bilder från huset etc så att jag kan visa er mitt nya hem...
Good evening!
Annorlunda dag idag med.
Madonna lämnde oss igår för en affärstripp till Europe, hon ska besöka "world economic forum" i schweiz.
Hon ska också äta middag med Australiens premiärminister och mannen under honom i maktkedjan vid två olika tillfällen. Det visade sig att Madonnas familj är hyfsat nära vänner med dem bägge och när premiärministerns delegation fick reda på att hon också skulle befinna sig i Schweiz så bjöds hon in till en privat middag med premiärministern. Lite coolt:p
Efter ett par dagar i Schweiz bär det sedan av till Dubai och hon är inte att förvänta i USA förrän om nio dagar.
Företaget hade ordnat med transport för henne till flygplatsen så där stod en sån liten cool bil som ser ut som en lite limousine på uppfarten igår och körde henne till flygplatsen.
John är också han iväg på en buisness-tripp, dock bara i Washington D.C, han lämnade imorse och kommer hem igen imorgon kväll.
Så just nu är det alltså bara jag, Jack och Patrick samt mormor och morfar här.
Trevlig att ha besök från Australien i form av mormor och morfar, får höra en del histiorien om australien etc. De är mycket trevliga människor och min arbetsmängd minskar ju till något minimalt med dem omkring.
Allt var som mina normala dagar här kommer se ut till en början idag, det vill säga tills dess att Patrick ringde vid lunch och sa att han inte mådde bra så jag fick köra och hämta honom.
Därefter tog mormor och morfar över ett tag och jag kunde köra lite ärrenden.
Fixade med ett nytt bankkonto och nu ska jag få ett sånt coolt kreditkort med mitt foto på framsidan...
Hatar dock att ta "överraskningsfoton"...
Hämtade upp Jack på vägen hem och väl hemma blev det ett litet bråk, man har inte samma makt över en 11-åring som en 4-7 åring. Jack ville inte gå på fotbollsträningen idag och sa till mig "to shut up" när jag sa att han var tvungen, inget mormor och morfar inte fixa dock och han skötte sig sedan.
Det visade sig också senare att träningen blev inställd:p Ironi?
Vi hade sen en lugn eftermiddag och jag måste säga att mitt jobb är rätt lugnt, idag såg vi bland annat två avsnitt CSI, sedan var det dags för barnens middag, följt av min egen tillsammans med mormor och morfar, sedan pratade jag att tag med mormor och morfar, tittade lite på NCIS och mitt i allt var det läggdags för barnen. Barnen sköter sig rätt mycket själv så jag ska nog inte klaga över min nuvarande situation.
Det är bra ungar, även om de givetvis också bråkar och kan surna till.
Hittade något superbra igår, jag har ju införskaffat ett playstation 3 under min tid i USA. Det innehåller i sin tur en blu-ray spelare. Eftersom kvalitetsskillnaden är stor mellan blu-ray och dvd tänkte jag att jag får ju passa på och handla med mig några blu-ray skivor hem då.
Nu visar det sig att dem börjar släppa tv-serier som blu-ray samlingar. Till samma pris som vanliga dvd hade kostat. Gud vad trevligt.
Ah jaa, nu ska jag in och titta på lite mer NCIS med mormor och morfar innan det blir läggdags...
Godnatt
Madonna lämnde oss igår för en affärstripp till Europe, hon ska besöka "world economic forum" i schweiz.
Hon ska också äta middag med Australiens premiärminister och mannen under honom i maktkedjan vid två olika tillfällen. Det visade sig att Madonnas familj är hyfsat nära vänner med dem bägge och när premiärministerns delegation fick reda på att hon också skulle befinna sig i Schweiz så bjöds hon in till en privat middag med premiärministern. Lite coolt:p
Efter ett par dagar i Schweiz bär det sedan av till Dubai och hon är inte att förvänta i USA förrän om nio dagar.
Företaget hade ordnat med transport för henne till flygplatsen så där stod en sån liten cool bil som ser ut som en lite limousine på uppfarten igår och körde henne till flygplatsen.
John är också han iväg på en buisness-tripp, dock bara i Washington D.C, han lämnade imorse och kommer hem igen imorgon kväll.
Så just nu är det alltså bara jag, Jack och Patrick samt mormor och morfar här.
Trevlig att ha besök från Australien i form av mormor och morfar, får höra en del histiorien om australien etc. De är mycket trevliga människor och min arbetsmängd minskar ju till något minimalt med dem omkring.
Allt var som mina normala dagar här kommer se ut till en början idag, det vill säga tills dess att Patrick ringde vid lunch och sa att han inte mådde bra så jag fick köra och hämta honom.
Därefter tog mormor och morfar över ett tag och jag kunde köra lite ärrenden.
Fixade med ett nytt bankkonto och nu ska jag få ett sånt coolt kreditkort med mitt foto på framsidan...
Hatar dock att ta "överraskningsfoton"...
Hämtade upp Jack på vägen hem och väl hemma blev det ett litet bråk, man har inte samma makt över en 11-åring som en 4-7 åring. Jack ville inte gå på fotbollsträningen idag och sa till mig "to shut up" när jag sa att han var tvungen, inget mormor och morfar inte fixa dock och han skötte sig sedan.
Det visade sig också senare att träningen blev inställd:p Ironi?
Vi hade sen en lugn eftermiddag och jag måste säga att mitt jobb är rätt lugnt, idag såg vi bland annat två avsnitt CSI, sedan var det dags för barnens middag, följt av min egen tillsammans med mormor och morfar, sedan pratade jag att tag med mormor och morfar, tittade lite på NCIS och mitt i allt var det läggdags för barnen. Barnen sköter sig rätt mycket själv så jag ska nog inte klaga över min nuvarande situation.
Det är bra ungar, även om de givetvis också bråkar och kan surna till.
Hittade något superbra igår, jag har ju införskaffat ett playstation 3 under min tid i USA. Det innehåller i sin tur en blu-ray spelare. Eftersom kvalitetsskillnaden är stor mellan blu-ray och dvd tänkte jag att jag får ju passa på och handla med mig några blu-ray skivor hem då.
Nu visar det sig att dem börjar släppa tv-serier som blu-ray samlingar. Till samma pris som vanliga dvd hade kostat. Gud vad trevligt.
Ah jaa, nu ska jag in och titta på lite mer NCIS med mormor och morfar innan det blir läggdags...
Godnatt
Fortsatt gott...
Hejsan hejsan!
Jag lever ett fortsatt gott liv här, allting är mycket bra och jag trivs bra.
Jag lämnade väl er senast med info om torsdagen.
Fredagen var också bra, Jack var sjuk så jag fick jobba en annorlunda dag.
Började inte förrän 9.00 då Madonna jobbade hemifrån. Hon behövde dock verkligen jobba då vid 9 så jag fick ta hand om Jack då vilket inte var särskilt svårt då han bara låg och tittade på tv hela dagen.
Sen fick jag lite ledig tid på eftermiddagen och promenerade in i Darien, visade sig vara en trevlig liten stad. Kanske inte ens behöver ta mig till NY så ofta.
De hade nämligen en affär med kläder som passade mig trots att jag motstod deras 70% rea på Ralph Lauren, Lacoste etc. då jag var där i fredags.
Jobbade senare på eftermiddagen igen och på kvällen lämnade farmor, farfar, mamma och pappa huset för att äta på restaurang och jag tog hand om barnen tills dem kom hem.
Sedan satt jag och tittade på tv med de vuxna i familjen.
Lördagen var en ledig dag för mig och njöt av en sovmorgon sedan gjorde jag väl egentligen inget särskilt, tog det lite lugnt.
På eftermiddagen tog John med mig på en fortsatt sightseeing i Darien och jag fick se lite viktigta ställen så som livsmedelsaffärer, skolor, ställen dem spelar fotboll på, kompisars hus, tågstationer etc.
Väl hemma igen spelades en basketmatch, en riktig basketmatch denna gången inte som tv-spel.
Barnen mot Björn ute på uppfarten där jag till slut fick se mig besegrad i ett bäst av tre möte.
Hänåt kvällen fick familjen sen gäster och jag satt med och njöt av lite sällskap och god mat.
Idag är återigen en lugn dag då jag är ledig och inte gör så mycket.
Såg att min syster kommenterat att min tv (som hon lånar) är hennes även när jag kommer hem och att jag kunde fråga min mamma om detta.
Visst det kan jag väl gå med på, det är bara för min syster eller mor att köpa en ny tv till mig då:p
Tjingeling:)
Jag lever ett fortsatt gott liv här, allting är mycket bra och jag trivs bra.
Jag lämnade väl er senast med info om torsdagen.
Fredagen var också bra, Jack var sjuk så jag fick jobba en annorlunda dag.
Började inte förrän 9.00 då Madonna jobbade hemifrån. Hon behövde dock verkligen jobba då vid 9 så jag fick ta hand om Jack då vilket inte var särskilt svårt då han bara låg och tittade på tv hela dagen.
Sen fick jag lite ledig tid på eftermiddagen och promenerade in i Darien, visade sig vara en trevlig liten stad. Kanske inte ens behöver ta mig till NY så ofta.
De hade nämligen en affär med kläder som passade mig trots att jag motstod deras 70% rea på Ralph Lauren, Lacoste etc. då jag var där i fredags.
Jobbade senare på eftermiddagen igen och på kvällen lämnade farmor, farfar, mamma och pappa huset för att äta på restaurang och jag tog hand om barnen tills dem kom hem.
Sedan satt jag och tittade på tv med de vuxna i familjen.
Lördagen var en ledig dag för mig och njöt av en sovmorgon sedan gjorde jag väl egentligen inget särskilt, tog det lite lugnt.
På eftermiddagen tog John med mig på en fortsatt sightseeing i Darien och jag fick se lite viktigta ställen så som livsmedelsaffärer, skolor, ställen dem spelar fotboll på, kompisars hus, tågstationer etc.
Väl hemma igen spelades en basketmatch, en riktig basketmatch denna gången inte som tv-spel.
Barnen mot Björn ute på uppfarten där jag till slut fick se mig besegrad i ett bäst av tre möte.
Hänåt kvällen fick familjen sen gäster och jag satt med och njöt av lite sällskap och god mat.
Idag är återigen en lugn dag då jag är ledig och inte gör så mycket.
Såg att min syster kommenterat att min tv (som hon lånar) är hennes även när jag kommer hem och att jag kunde fråga min mamma om detta.
Visst det kan jag väl gå med på, det är bara för min syster eller mor att köpa en ny tv till mig då:p
Tjingeling:)
På plats!
Hmm, jag har inte så mycket tid.
Maten står snart på bordet.
Vi kan väl börja där, med en liten överdrift; På tre dagar här på östkusten har det varit fler familjemåltider än på tre månader i NY. Inte helt sant men nästan, trevligt.
Det har varit några mycket bra första dagar här och ett helt annat första intryck än på förra stället.
Kom hit här relativt sent i tisdagskväll efter en smidig flygning trots mellanlandning i Chicago och lite oro under morgonen innan flygningen. Anledningen till oron behöver vi nog inte gå in på...
Tisdagen innebar alltså att bötte fick se New York på avstånd igen, bötte kom till sin nya familj och Obama blev officiellt USA:s 44:e president och den första mörkhyade så det får väl ses som en rätt stor dag.
Onsdagen innebar lite orientering i området och i familjen samt genomgång av hur saker och ting sköts här.
Kommer ju definitivt bli annorlunda jämfört med minnesota vad gäller hushållsuppgifter, detta i en positiv bemärkelse.
Familjen verkar vara en lättsam och trevlig familj från Australien ursprungligen (undrar om detta påverkar min engelska) och pojkarna skötsamma. Mamma Madonna jobbade hemifrån för att visa mig allt och vi hade också sällskap av mormor och morfar som är på besök från Australien månaden ut. Jag träffade också en annan au pair, svenska Per faktiskt.
Dessutom är de rejält fotbollsintresserade, en unge är smart och håller på united den andra är inte så smart (håller på chelsea). Spelar fotboll och verkar vara riktigt duktiga.
Spelar både för det lokala laget (darien) och för Evertons (ett av englands bättre lag för er som inte vet) amerikanska utvecklingslag.
Torsdagen blev en lite annorlunda dag då en av pojkarna, Jack var sjuk och fick stanna hemma från skolan. Med stöd från mormor och morfar blev det alltså en relativt lugn dag för mig med mycket tv, böcker etc.
Jag med mitt United krossade också den lille Jack och hans Chelsea på playstation 3 i tre underhållande FIFA-möten.
4-0 i första sen en svidande förlust 0-2. Den tredje matchen såg länge ut att sluta illa, men United kan ju inte förlora mot chelsea i bäst av tre så 0-2 ändrades om till 3-2.
Imorgon lär bli en dag lik denna då Jack återigen kommer stanna hemma från skolan.
Planen var att Madonna skulle fortsätta min "östkustsintroduktion" genom att jobba hemifrån imorgon men jag vet inte hur det blir nu.
Iaf, allt är bra med mig, känns bra.
Budgeten fick väl sig en smäll efter att ha skickat iväg paket hem samt trots det fått betala övervikt för min ena väska på flyget men när den återhämtar sig väntar ett besök till NY... Just det, av någon anledning blev jag också vald till extra säkerhetskoll innan flygningen hit här. Troligtvis för att jag bokat enkel biljett, enligt säkerhetspersonalen iaf.
Det innebar iaf att jag typ fick en personlig säkerhotskontroll istället för den som alla andra går igenom.
Kom en vakt som följde mig igenom metalldetektorn och sedan rotade igenom allt mitt handbagage med några konstiga typ servetter som han sen skickade på snabbanalys. Till slut kom jag igenom iaf, men det var en ny upplevelse det där:P
Maten står snart på bordet.
Vi kan väl börja där, med en liten överdrift; På tre dagar här på östkusten har det varit fler familjemåltider än på tre månader i NY. Inte helt sant men nästan, trevligt.
Det har varit några mycket bra första dagar här och ett helt annat första intryck än på förra stället.
Kom hit här relativt sent i tisdagskväll efter en smidig flygning trots mellanlandning i Chicago och lite oro under morgonen innan flygningen. Anledningen till oron behöver vi nog inte gå in på...
Tisdagen innebar alltså att bötte fick se New York på avstånd igen, bötte kom till sin nya familj och Obama blev officiellt USA:s 44:e president och den första mörkhyade så det får väl ses som en rätt stor dag.
Onsdagen innebar lite orientering i området och i familjen samt genomgång av hur saker och ting sköts här.
Kommer ju definitivt bli annorlunda jämfört med minnesota vad gäller hushållsuppgifter, detta i en positiv bemärkelse.
Familjen verkar vara en lättsam och trevlig familj från Australien ursprungligen (undrar om detta påverkar min engelska) och pojkarna skötsamma. Mamma Madonna jobbade hemifrån för att visa mig allt och vi hade också sällskap av mormor och morfar som är på besök från Australien månaden ut. Jag träffade också en annan au pair, svenska Per faktiskt.
Dessutom är de rejält fotbollsintresserade, en unge är smart och håller på united den andra är inte så smart (håller på chelsea). Spelar fotboll och verkar vara riktigt duktiga.
Spelar både för det lokala laget (darien) och för Evertons (ett av englands bättre lag för er som inte vet) amerikanska utvecklingslag.
Torsdagen blev en lite annorlunda dag då en av pojkarna, Jack var sjuk och fick stanna hemma från skolan. Med stöd från mormor och morfar blev det alltså en relativt lugn dag för mig med mycket tv, böcker etc.
Jag med mitt United krossade också den lille Jack och hans Chelsea på playstation 3 i tre underhållande FIFA-möten.
4-0 i första sen en svidande förlust 0-2. Den tredje matchen såg länge ut att sluta illa, men United kan ju inte förlora mot chelsea i bäst av tre så 0-2 ändrades om till 3-2.
Imorgon lär bli en dag lik denna då Jack återigen kommer stanna hemma från skolan.
Planen var att Madonna skulle fortsätta min "östkustsintroduktion" genom att jobba hemifrån imorgon men jag vet inte hur det blir nu.
Iaf, allt är bra med mig, känns bra.
Budgeten fick väl sig en smäll efter att ha skickat iväg paket hem samt trots det fått betala övervikt för min ena väska på flyget men när den återhämtar sig väntar ett besök till NY... Just det, av någon anledning blev jag också vald till extra säkerhetskoll innan flygningen hit här. Troligtvis för att jag bokat enkel biljett, enligt säkerhetspersonalen iaf.
Det innebar iaf att jag typ fick en personlig säkerhotskontroll istället för den som alla andra går igenom.
Kom en vakt som följde mig igenom metalldetektorn och sedan rotade igenom allt mitt handbagage med några konstiga typ servetter som han sen skickade på snabbanalys. Till slut kom jag igenom iaf, men det var en ny upplevelse det där:P
Ursäkta frånvaron...
Hej hej,
Ursäkta om där inte kommit mycket ny info om lördag och söndag, till mitt försvar blev det två sena dagar.
Lördagen jobbade jag och Matt alltså...En trevlig dag med mycket lek och stim.
En liten händelse som kanske inte listar sig själv i toppen på min meritlista som Au Pair är att en 4-åring lyckades under mitt och Matts kvällsskift dricka någon munfull vodka.
Haha inte så farligt som det låter men lite sant är det iaf.
Det var ju så att Mark och Susie skulle iväg på något party under lördagskvällen. Innan de lämnade huset hade då några drinkar av slaget vodka tonic....De lät sedan sina nästan tomma glas vara kvar på den bänk som barnen ofta sitter och äter vid.
Matt och jag gjorde misstaget att inte plocka undan dem direkt, men ni vet, man vill ju inte ödsla sprit i onödan.
Ett annat par lämnade också över deras son (Ben, 4 år) till oss och han var under vår vakt eftersom att dem skulle till samma party.
Mycket lek och stim som sagt gjorde att kvällen rullade på.
Kvällen avslutades sen med brownies och tv. Browniesen intogs vid ovan nämnda lilla "bänk".
Det händer ju också att man kan bli lite törstig av brownies. Det var då det händer, mitt i barnens klagomål över bristen på dricka, så hör vi ett sånt riktigt nöjt smackande "aahh" som kan utge när man precis släkt törsten.
Det tog någon sekund sen reagerade jag på att vi inte hade gett dem någon dricka och spanar över mot denna lilla Ben, alldeles intill honom står Marks glas från vilket han tidigare druckit sin vodka tonic.
Lite panik spred sig när jag insåg vad han druckit, barnen tyckte det var sjukt roligt, jag kan skratta åt det idag men inte riktigt vid det tillfället. Jag började fråga honom om det inte brännt i halsen, om det smakade konstigt och ringde Mark för tips.
Efter att sedan ha tagit ett litet smakprov själv och pratat med Mark insåg vi att huvuddelen av vad han svalt bara varit smält is och lime, till vår stora lättnad.
Vi fick dock fortsätta hålla koll på honom men det var ingen fara.
Söndagen var också en del lek och stim innan jag och nya au pairen Matt försvann till mitt sista och Matts första au pair-möte. Ett hyfsat trevligt möte faktiskt.
Resten av kvällen spenderades i bilen då jag först tog Matt till mall of america, sedan ville han prova köra och han blev se entusiatisk och tyckte det var så fräckt att köra en amerikansk bil, automatare, på amerikanska vägar, så det slutade med att vi körde riktigt långt, i närmre två timmar körde vi till ställen som var vettiga för Matt att veta var de låg.
Idag har också varit en skön dag med massvis av lek, det märktes på barnen att det var min sista riktiga dag då de var mycket "björniga" idag.
Dagen bestod också i en del ångest över att behöva ta beslutet om jag skulle se the killers konserten ensam eller strunta i det helt.
Jag beslöt mig för att se den men sedan drog ett besök på Chuck E Cheese ut på tiden och en intensiv magknip tog över när vi kom hem så jag fick helt enkelt strunta i det. Förhoppningsvis kan jag lyckas se dem i NY på söndag.
Imorgon bär det alltså av till NY och det ser jag fram emot även om mina sista dagar här varit sköna.
Barnen sa idag att dem verkligen kommer sakna mig och jag kommer verkligen sakna dem också.
Får ta mig upp 06:30 imorgon för ett avsked, kommer bli lite sorgligt men det är väl smällar man får ta.
Godnatt...
Ursäkta om där inte kommit mycket ny info om lördag och söndag, till mitt försvar blev det två sena dagar.
Lördagen jobbade jag och Matt alltså...En trevlig dag med mycket lek och stim.
En liten händelse som kanske inte listar sig själv i toppen på min meritlista som Au Pair är att en 4-åring lyckades under mitt och Matts kvällsskift dricka någon munfull vodka.
Haha inte så farligt som det låter men lite sant är det iaf.
Det var ju så att Mark och Susie skulle iväg på något party under lördagskvällen. Innan de lämnade huset hade då några drinkar av slaget vodka tonic....De lät sedan sina nästan tomma glas vara kvar på den bänk som barnen ofta sitter och äter vid.
Matt och jag gjorde misstaget att inte plocka undan dem direkt, men ni vet, man vill ju inte ödsla sprit i onödan.
Ett annat par lämnade också över deras son (Ben, 4 år) till oss och han var under vår vakt eftersom att dem skulle till samma party.
Mycket lek och stim som sagt gjorde att kvällen rullade på.
Kvällen avslutades sen med brownies och tv. Browniesen intogs vid ovan nämnda lilla "bänk".
Det händer ju också att man kan bli lite törstig av brownies. Det var då det händer, mitt i barnens klagomål över bristen på dricka, så hör vi ett sånt riktigt nöjt smackande "aahh" som kan utge när man precis släkt törsten.
Det tog någon sekund sen reagerade jag på att vi inte hade gett dem någon dricka och spanar över mot denna lilla Ben, alldeles intill honom står Marks glas från vilket han tidigare druckit sin vodka tonic.
Lite panik spred sig när jag insåg vad han druckit, barnen tyckte det var sjukt roligt, jag kan skratta åt det idag men inte riktigt vid det tillfället. Jag började fråga honom om det inte brännt i halsen, om det smakade konstigt och ringde Mark för tips.
Efter att sedan ha tagit ett litet smakprov själv och pratat med Mark insåg vi att huvuddelen av vad han svalt bara varit smält is och lime, till vår stora lättnad.
Vi fick dock fortsätta hålla koll på honom men det var ingen fara.
Söndagen var också en del lek och stim innan jag och nya au pairen Matt försvann till mitt sista och Matts första au pair-möte. Ett hyfsat trevligt möte faktiskt.
Resten av kvällen spenderades i bilen då jag först tog Matt till mall of america, sedan ville han prova köra och han blev se entusiatisk och tyckte det var så fräckt att köra en amerikansk bil, automatare, på amerikanska vägar, så det slutade med att vi körde riktigt långt, i närmre två timmar körde vi till ställen som var vettiga för Matt att veta var de låg.
Idag har också varit en skön dag med massvis av lek, det märktes på barnen att det var min sista riktiga dag då de var mycket "björniga" idag.
Dagen bestod också i en del ångest över att behöva ta beslutet om jag skulle se the killers konserten ensam eller strunta i det helt.
Jag beslöt mig för att se den men sedan drog ett besök på Chuck E Cheese ut på tiden och en intensiv magknip tog över när vi kom hem så jag fick helt enkelt strunta i det. Förhoppningsvis kan jag lyckas se dem i NY på söndag.
Imorgon bär det alltså av till NY och det ser jag fram emot även om mina sista dagar här varit sköna.
Barnen sa idag att dem verkligen kommer sakna mig och jag kommer verkligen sakna dem också.
Får ta mig upp 06:30 imorgon för ett avsked, kommer bli lite sorgligt men det är väl smällar man får ta.
Godnatt...
Och sen kom tysken
Hejsan hejsan...
Igår hann jag inte riktigt skriva, det blev en lång dag.
Jag gick iaf upp och hjälpte barnen sen skulle jag ta min bil och följa efter Mark till hans kontor så att jag kunde skicka iväg saker.
Fast min bil ville inte riktigt starta, den protesterade mot kylan (minus 32 grader celsius). Mark kom tillbaks iaf och fick igång den, Jag körde den kanske 300m innan den lade av igen:P Precis innan jag skulle köra ut i en korsning vilket var lämpligt.
Det hela slutade med att vi till slut fick igång bilen men då hade jag redan spenderat en halvtimme utomhus i den "milda kylan" Trodde halvt att jag skulle svimma av kyla ett tag. Mina tår fanns inte, mina fingrar gjorde nåt så in i bombens ont och mitt huvud brände av kyla.
En upplevelse jag helst inte vill uppleva igen.
Kom till Marks kontor iaf och packade om skiten och skickade iväg ca 30kg hem för en nätt summa av 243 dollar.
Väl hemma i huset igen var det dags att följa Susies order...Jag har nog glömt berätta att hon varit sjukt stirrig hela veckan nu när Matt skulle anlända.
Trots att där var två personer som städade hela huset i torsdags så fick jag igår order om att städa lite till.
Vad är meningen, där var ju inget att städa? Jag gjorde vad hon sa till mig iaf sen gick jag ner och städade "mitt badrum" och sovrummet jag använt som matt nu skulle använda. Tvätta lakan och allt vad som hörde till.
Susie kom hem vid fyra, allt var lugnt och hon var lugn. Klockan 18:30 däremot fick hon något jävla ryck och började springa runt i huset och kolla igenom så att allting var perfekt, jag fick mig en blåsning för att där var en massa
(enligt susie) att göra i mitt rum (insåg sen att det enda jag skulle göra var att damma byrån och nattduksbordet). Barnen fick sig en blåsning för att där var några leksaker kvar där nere som dem inte plockat undan (de hade precis svalt middagen och inte haft en chans att plocka undan eftersom att de lekt fram till middagen) och Mark fick sig någon blåsning för något annat. Susie kutade alltså runt som en dåre och gjorde helt onödiga saker som att plocka ut tre jeans från barnens klädlådor så att där var mer plats (tydligen mitt fel, "You can´t just shove them done there like that, there´s to many", "Ok, well that´s because you gave them new jeans for christmas, should I have thrown them away then?" "Well...No, put them somewhere else" "Where" "I don´t know") Hon räknar med att jag ska göra massa saker liknande dessa men vet aldrig hur jag ska göra det...Lätt för mig? Hade jag gjort det utan henne så hade det varit fel såå...
Gud vad skönt det ska bli att lämna på tisdag.
Till och med Mark frågade mig vad hon sysslade med...
Till slut lämnade hon hemmet för att ta sig till flygplatsen, nästan försenad efter allt stirr.
Och sen kom alltså tysken...
Jag hann ungefär säga hej till honom sen kom Silvana och leola(?) och plockade upp mig.
Mat på en irländsk restaurang och lite snack blev en trevlig kväll.
Idag blev det en lång sovmorgon och nu "ser jag fram emot" att jobba tio timmar idag, från 14-24:p
Jag undrar varför jag ska börja klockan 14 när Mark, Susie och Matt är här, ska vi vara fyra stycken som ser efter barnen ?
Ikväll ska Mark och Susie iväg på något och då ska jag jobba för att träna Matt lite grann, det blir nog kul, jaa faktiskt jag menar det.
Ursäkta för att ni alltid får massa klagoinlägg nu för tiden, men jag måste väl dela med mig? ;P
Just det, kan förresten berätta detta också, har tänkt på detta väldigt länge...
Antingen är Charlie lite sen i utveckling eller så måste Joey vara före i utvecklingen för Joey som är två år yngre än Charlie kan typ göra allt Charlie kan och lite till.
Joey kan ta på sig en jacka och knäppa jeansknappen, det kan vissa gånger inte charlie...Charlie kissar fortfarande i sängen vilket inte Joey gör och Joey kan äta utan att ha mat i hela huvudet och på hela bordet samt kan tugga med munnen stängd. Jag vet inte vad man kunde göra som 6-åring, okej jag hade nog också mat i hela huvudet då men inte kissade jag i sängen väl?
Igår hann jag inte riktigt skriva, det blev en lång dag.
Jag gick iaf upp och hjälpte barnen sen skulle jag ta min bil och följa efter Mark till hans kontor så att jag kunde skicka iväg saker.
Fast min bil ville inte riktigt starta, den protesterade mot kylan (minus 32 grader celsius). Mark kom tillbaks iaf och fick igång den, Jag körde den kanske 300m innan den lade av igen:P Precis innan jag skulle köra ut i en korsning vilket var lämpligt.
Det hela slutade med att vi till slut fick igång bilen men då hade jag redan spenderat en halvtimme utomhus i den "milda kylan" Trodde halvt att jag skulle svimma av kyla ett tag. Mina tår fanns inte, mina fingrar gjorde nåt så in i bombens ont och mitt huvud brände av kyla.
En upplevelse jag helst inte vill uppleva igen.
Kom till Marks kontor iaf och packade om skiten och skickade iväg ca 30kg hem för en nätt summa av 243 dollar.
Väl hemma i huset igen var det dags att följa Susies order...Jag har nog glömt berätta att hon varit sjukt stirrig hela veckan nu när Matt skulle anlända.
Trots att där var två personer som städade hela huset i torsdags så fick jag igår order om att städa lite till.
Vad är meningen, där var ju inget att städa? Jag gjorde vad hon sa till mig iaf sen gick jag ner och städade "mitt badrum" och sovrummet jag använt som matt nu skulle använda. Tvätta lakan och allt vad som hörde till.
Susie kom hem vid fyra, allt var lugnt och hon var lugn. Klockan 18:30 däremot fick hon något jävla ryck och började springa runt i huset och kolla igenom så att allting var perfekt, jag fick mig en blåsning för att där var en massa
(enligt susie) att göra i mitt rum (insåg sen att det enda jag skulle göra var att damma byrån och nattduksbordet). Barnen fick sig en blåsning för att där var några leksaker kvar där nere som dem inte plockat undan (de hade precis svalt middagen och inte haft en chans att plocka undan eftersom att de lekt fram till middagen) och Mark fick sig någon blåsning för något annat. Susie kutade alltså runt som en dåre och gjorde helt onödiga saker som att plocka ut tre jeans från barnens klädlådor så att där var mer plats (tydligen mitt fel, "You can´t just shove them done there like that, there´s to many", "Ok, well that´s because you gave them new jeans for christmas, should I have thrown them away then?" "Well...No, put them somewhere else" "Where" "I don´t know") Hon räknar med att jag ska göra massa saker liknande dessa men vet aldrig hur jag ska göra det...Lätt för mig? Hade jag gjort det utan henne så hade det varit fel såå...
Gud vad skönt det ska bli att lämna på tisdag.
Till och med Mark frågade mig vad hon sysslade med...
Till slut lämnade hon hemmet för att ta sig till flygplatsen, nästan försenad efter allt stirr.
Och sen kom alltså tysken...
Jag hann ungefär säga hej till honom sen kom Silvana och leola(?) och plockade upp mig.
Mat på en irländsk restaurang och lite snack blev en trevlig kväll.
Idag blev det en lång sovmorgon och nu "ser jag fram emot" att jobba tio timmar idag, från 14-24:p
Jag undrar varför jag ska börja klockan 14 när Mark, Susie och Matt är här, ska vi vara fyra stycken som ser efter barnen ?
Ikväll ska Mark och Susie iväg på något och då ska jag jobba för att träna Matt lite grann, det blir nog kul, jaa faktiskt jag menar det.
Ursäkta för att ni alltid får massa klagoinlägg nu för tiden, men jag måste väl dela med mig? ;P
Just det, kan förresten berätta detta också, har tänkt på detta väldigt länge...
Antingen är Charlie lite sen i utveckling eller så måste Joey vara före i utvecklingen för Joey som är två år yngre än Charlie kan typ göra allt Charlie kan och lite till.
Joey kan ta på sig en jacka och knäppa jeansknappen, det kan vissa gånger inte charlie...Charlie kissar fortfarande i sängen vilket inte Joey gör och Joey kan äta utan att ha mat i hela huvudet och på hela bordet samt kan tugga med munnen stängd. Jag vet inte vad man kunde göra som 6-åring, okej jag hade nog också mat i hela huvudet då men inte kissade jag i sängen väl?
Bötte packar...
Jaa jag packar väl nästan inte men småpackar lite...
Sånt tradigt skit som papper och mobilladdare etc. Nästan drygare att packa sådant...
Mark hjälpte mig förresten att bära upp den lådan som ska skickas med UPS tidigare:P
Han trodde inte att den skulle hålla.
Alldeles för ostadig, hade ju bara väntat på att det skulle komma.
Iaf så trodde han att vi kunde lösa det så imorgon ska jag med honom till hans kontor och han skulle hitta andra lådor så att vi kan packa om till tre mindre lådor istället för en superstor:p
Att jag hade lite för mycket kläder med mig hit insåg nu jag precis när jag tittade in i min garderob och hittade 60 tomma hängare, vilka alla varit använda tidigare:P
Nu har jag gått här nere i mitt rum och haft ångest ett tag. Jag vet inte om jag ska skicka hem det stora paketet ändå...
Det är nog fan lika bra.
Då slipper jag oroa mig ännu en gång i framtiden. Det är ett riktigt stort paket som ska skickas. Troligen typ 40kg, jag slängde ner en hel del där för att slippa ha med mig det på planet men nu har jag tänkt. Det kommer kosta ca 100 dollar att skicka möget till NY...När jag sen ska hem på riktigt så kommer jag ha samma problem igeeen.
Då kommer det bara bli dyrt att skicka hem möget, Varför inte skicka hem det nu istället och betala runt 200 dollar för det nu istället för att betala 100 dollar nu och minst 200 dollar om någon månad.
Mina resväskor som ska med på planet är inte ens överfyllda nu så om jag inte handlar helt sjukt mycket så ska jag lyckas få ner kommande inköp i dem väskorna när det är dags att åka hem...
Frågan är om jag vågar skicka med mitt playstation eller ej...Jag har ju ingen riktig koll heller på vad som befinner sig i skickelådan men det blir nog bra.
Tror det blir lättast att skicka hem den...
Jaa jag ska skicka hem den. Många fördelar;
Jag blir av med en hel del saker, tror till och med att alla mina vårjackor ligger i lådan men jag hinner nog köpa en ny:P
Mark hjälper mig att packa allt rätt, han kan sånt där...
Mark fakturerar det på något UPS-konto han har via jobb vilket ger bättre pris samt att jag inte behöver betala imorgon, dessutom slipper jag bry mig om paketet efter imorgon. Han ordnar med avlämning av paketet etc.
Det blir nog bra detta.
Idag har annars varit en vanlig dag förutom att läxan tog typ 2 timmar samt att det varit den kallaste dagen sen jag kom hit.
Imorse var det minus 29 grader celsius, under dagen var det ca minus 23-25. Pratades dock om att det var minus 40 med vindeffekt. Skönt som kattsingen...
Godnatt
Och nej, (glömde ju säga detta igår) jag var inte inblandad i någon av de livliga diskussioner vi brukade ha i klassrummet, men det kunde ni väl gissat?
Sånt tradigt skit som papper och mobilladdare etc. Nästan drygare att packa sådant...
Mark hjälpte mig förresten att bära upp den lådan som ska skickas med UPS tidigare:P
Han trodde inte att den skulle hålla.
Alldeles för ostadig, hade ju bara väntat på att det skulle komma.
Iaf så trodde han att vi kunde lösa det så imorgon ska jag med honom till hans kontor och han skulle hitta andra lådor så att vi kan packa om till tre mindre lådor istället för en superstor:p
Att jag hade lite för mycket kläder med mig hit insåg nu jag precis när jag tittade in i min garderob och hittade 60 tomma hängare, vilka alla varit använda tidigare:P
Nu har jag gått här nere i mitt rum och haft ångest ett tag. Jag vet inte om jag ska skicka hem det stora paketet ändå...
Det är nog fan lika bra.
Då slipper jag oroa mig ännu en gång i framtiden. Det är ett riktigt stort paket som ska skickas. Troligen typ 40kg, jag slängde ner en hel del där för att slippa ha med mig det på planet men nu har jag tänkt. Det kommer kosta ca 100 dollar att skicka möget till NY...När jag sen ska hem på riktigt så kommer jag ha samma problem igeeen.
Då kommer det bara bli dyrt att skicka hem möget, Varför inte skicka hem det nu istället och betala runt 200 dollar för det nu istället för att betala 100 dollar nu och minst 200 dollar om någon månad.
Mina resväskor som ska med på planet är inte ens överfyllda nu så om jag inte handlar helt sjukt mycket så ska jag lyckas få ner kommande inköp i dem väskorna när det är dags att åka hem...
Frågan är om jag vågar skicka med mitt playstation eller ej...Jag har ju ingen riktig koll heller på vad som befinner sig i skickelådan men det blir nog bra.
Tror det blir lättast att skicka hem den...
Jaa jag ska skicka hem den. Många fördelar;
Jag blir av med en hel del saker, tror till och med att alla mina vårjackor ligger i lådan men jag hinner nog köpa en ny:P
Mark hjälper mig att packa allt rätt, han kan sånt där...
Mark fakturerar det på något UPS-konto han har via jobb vilket ger bättre pris samt att jag inte behöver betala imorgon, dessutom slipper jag bry mig om paketet efter imorgon. Han ordnar med avlämning av paketet etc.
Det blir nog bra detta.
Idag har annars varit en vanlig dag förutom att läxan tog typ 2 timmar samt att det varit den kallaste dagen sen jag kom hit.
Imorse var det minus 29 grader celsius, under dagen var det ca minus 23-25. Pratades dock om att det var minus 40 med vindeffekt. Skönt som kattsingen...
Godnatt
Och nej, (glömde ju säga detta igår) jag var inte inblandad i någon av de livliga diskussioner vi brukade ha i klassrummet, men det kunde ni väl gissat?
SP05Me!!!
Hmm,
Det råkade dra ut på tiden här ikväll. Satt och pratade med fridman på msn och vi planerade faktiskt deras resa till NY för att hälsa på mig.
Ja det är ju bara lite planer och tanker men ack vad kul det hade varit om det blivit verklighet.
Iaf, nu när jag pratade med honom så kollade jag rundor lite överallt och såg att Melker lagt ut några goa klipp från den underbara media-klassens härliga dagar.
En urartat diskussion om utrycket "what the fuck" samt två mobbinsekvenser mot mig gick att skåda.
Igår under min dag i sängen tittade jag lite i eget arkiv och hittade andra godbitar som klipp från Herbing som Carl von Linné med Melker som reporter och Louise som Carls fru. Filmen om ögontjänarna och klassnomineringar hittades också och jag har fått mig ett par härliga skratt åt dessa klipp. Samt tankar på ändlösa diskussioner om könsroller, lärare som bara ville spy på oss, lärare som skrattade åt oss, lärare som skrattade med oss, sthlm, sömn i riksdagen och under lektioner, hur ingen någonsin gjorde någonting i tid, ven, 5 min bensträckare blev till 15 min bensträckare, driva med varandra likväl som lärare. Där finns tusen och åter tusen saker jag skulle kunna dela med mig och framför allt vilja uppleva igen...
Jag dedikarar alltså detta inlägg som en hyllning till Samhäll-media, årgång 2005, utgångsår 2008.
Den absolut bästa och sjukaste klassen man någonsin kan tänka sig, fy fan vad roligt vi hade och fy fan vad jag saknar er och skolan ibland. Mycket tack vare min underbara klass.
Det råkade dra ut på tiden här ikväll. Satt och pratade med fridman på msn och vi planerade faktiskt deras resa till NY för att hälsa på mig.
Ja det är ju bara lite planer och tanker men ack vad kul det hade varit om det blivit verklighet.
Iaf, nu när jag pratade med honom så kollade jag rundor lite överallt och såg att Melker lagt ut några goa klipp från den underbara media-klassens härliga dagar.
En urartat diskussion om utrycket "what the fuck" samt två mobbinsekvenser mot mig gick att skåda.
Igår under min dag i sängen tittade jag lite i eget arkiv och hittade andra godbitar som klipp från Herbing som Carl von Linné med Melker som reporter och Louise som Carls fru. Filmen om ögontjänarna och klassnomineringar hittades också och jag har fått mig ett par härliga skratt åt dessa klipp. Samt tankar på ändlösa diskussioner om könsroller, lärare som bara ville spy på oss, lärare som skrattade åt oss, lärare som skrattade med oss, sthlm, sömn i riksdagen och under lektioner, hur ingen någonsin gjorde någonting i tid, ven, 5 min bensträckare blev till 15 min bensträckare, driva med varandra likväl som lärare. Där finns tusen och åter tusen saker jag skulle kunna dela med mig och framför allt vilja uppleva igen...
Jag dedikarar alltså detta inlägg som en hyllning till Samhäll-media, årgång 2005, utgångsår 2008.
Den absolut bästa och sjukaste klassen man någonsin kan tänka sig, fy fan vad roligt vi hade och fy fan vad jag saknar er och skolan ibland. Mycket tack vare min underbara klass.
Bötte packar!
Hej hej.
Idag var jag frisk igen, såå då var det jobb igen. Lugnt lugnt, jobbade bara i 12.5h.
Reglerna säger att man max får jobba 10h om dagen men som ni kanske börjat förstå så saknas "följer" mellan Susie och regler.
Ah ja, fick väl ta igen mig för två missade arbetsdagar.
Jobbade alltså inte måndag-tisdag. Gick upp 6:30 för att åter börja jobba. Det visade sig att Charlie var sjuk och skulle stanna hemma från skolan, vem vet om jag smittat honom?
Därefter jobbade jag alltså från 6:30-19:00 även om det var relativt lugnt under dagen. En sjuk unge är lite lättare att hålla koll på än tre friska.
Dessutom vill både Sammy och Joey leka hos samma kompis så de försvann i två timmar på eftermiddagen också vilket betydde att det bara varit jag och Charlie nästan hela dagen.
En liten mirakelbotare jag är, man blir väl frisk bara i min närvaro antar jag för Charlie är redan frisk och ska till skolan imorgon så då blir det återigen som vanligt.
Kallt som sören är nu också, igår när jag var sängliggandes hela dagen hade det tydligen varit minus 28 grader celsius på morgonen.
Idag var det bara minus 20 grader dagtid men fyy f-n vad kallt det är. Biter i hela huvudet. Frös i bilen trots dubbla långkalsonger, byxor och termobyxor.
Susie orkade inte köra till jobb imorse på grund av trafiken så hon jobbade hemifrån en timme innan hon stack. Under den timmen fick jag faktiskt köra till UPS för att hämta en "flyttlåda" Trots att jag var där 20min efter öppningstid var där inte öppet.
Istället fick jag återvända vid lunch när jag lämnade Joey på skolan, farfar tog då hand om Charlie.
Något annat som visade sig imorse var att det tydligen inte tvättats någonting under mina sjukdagar vilket ledde till mindre kaos i tvättrummet för min del.
Dock löste jag det snyggt med lite "kompromissande" i färgsorteringen och jag klarade mig på två överlastade maskiner.
När Susie kom hem blev jag sen fri och gick ner och började packa. För guds skull alltså, fan galet.
Trots att jag planerar att skicka ca 25kg med UPS till Darien så är jag ändå inte säker på om jag klarar mig undan övervikt på planet. Får nog ta mig en rejäl funderare på detta.
Kanske lika bra att skicka hem de 25kg istället för att skicka till nästa familj? Mest sånt jag inte använder så frekvent i den lådan ändå...
Fast det kan bli dyrt och kan jag lösa billigare frakt hem på annat sätt, som min plan är;) så kanske jag lika bra ska chansa på det.
Där är trots allt en del mindre i resväskorna nu än vad där var när jag flög till USA så förhoppningsvis bör jag klara mig undan övervikt.
Vi får väl se var det slutar.
Förresten, från början såg det ut att vara mycket billigt att skicka härifrån till NY, typ bara 35 dollar. Sen behövde jag ju en liten låda för 17 dollar sen tänker jag att jag nog måste försäkra möget också. Det kostar 1.50 per 100 dollar. Problemet är att innehållet troligen är värt 3000-4000dollar vilket innebär att slutsumman då kan hamna kring 100dollar. Jaja, det hade ju varit minst lika dyrt på planet och nu slipper jag bära på skiten....
Ciao
Idag var jag frisk igen, såå då var det jobb igen. Lugnt lugnt, jobbade bara i 12.5h.
Reglerna säger att man max får jobba 10h om dagen men som ni kanske börjat förstå så saknas "följer" mellan Susie och regler.
Ah ja, fick väl ta igen mig för två missade arbetsdagar.
Jobbade alltså inte måndag-tisdag. Gick upp 6:30 för att åter börja jobba. Det visade sig att Charlie var sjuk och skulle stanna hemma från skolan, vem vet om jag smittat honom?
Därefter jobbade jag alltså från 6:30-19:00 även om det var relativt lugnt under dagen. En sjuk unge är lite lättare att hålla koll på än tre friska.
Dessutom vill både Sammy och Joey leka hos samma kompis så de försvann i två timmar på eftermiddagen också vilket betydde att det bara varit jag och Charlie nästan hela dagen.
En liten mirakelbotare jag är, man blir väl frisk bara i min närvaro antar jag för Charlie är redan frisk och ska till skolan imorgon så då blir det återigen som vanligt.
Kallt som sören är nu också, igår när jag var sängliggandes hela dagen hade det tydligen varit minus 28 grader celsius på morgonen.
Idag var det bara minus 20 grader dagtid men fyy f-n vad kallt det är. Biter i hela huvudet. Frös i bilen trots dubbla långkalsonger, byxor och termobyxor.
Susie orkade inte köra till jobb imorse på grund av trafiken så hon jobbade hemifrån en timme innan hon stack. Under den timmen fick jag faktiskt köra till UPS för att hämta en "flyttlåda" Trots att jag var där 20min efter öppningstid var där inte öppet.
Istället fick jag återvända vid lunch när jag lämnade Joey på skolan, farfar tog då hand om Charlie.
Något annat som visade sig imorse var att det tydligen inte tvättats någonting under mina sjukdagar vilket ledde till mindre kaos i tvättrummet för min del.
Dock löste jag det snyggt med lite "kompromissande" i färgsorteringen och jag klarade mig på två överlastade maskiner.
När Susie kom hem blev jag sen fri och gick ner och började packa. För guds skull alltså, fan galet.
Trots att jag planerar att skicka ca 25kg med UPS till Darien så är jag ändå inte säker på om jag klarar mig undan övervikt på planet. Får nog ta mig en rejäl funderare på detta.
Kanske lika bra att skicka hem de 25kg istället för att skicka till nästa familj? Mest sånt jag inte använder så frekvent i den lådan ändå...
Fast det kan bli dyrt och kan jag lösa billigare frakt hem på annat sätt, som min plan är;) så kanske jag lika bra ska chansa på det.
Där är trots allt en del mindre i resväskorna nu än vad där var när jag flög till USA så förhoppningsvis bör jag klara mig undan övervikt.
Vi får väl se var det slutar.
Förresten, från början såg det ut att vara mycket billigt att skicka härifrån till NY, typ bara 35 dollar. Sen behövde jag ju en liten låda för 17 dollar sen tänker jag att jag nog måste försäkra möget också. Det kostar 1.50 per 100 dollar. Problemet är att innehållet troligen är värt 3000-4000dollar vilket innebär att slutsumman då kan hamna kring 100dollar. Jaja, det hade ju varit minst lika dyrt på planet och nu slipper jag bära på skiten....
Ciao
Bötte sjukling.
Ursäkta att jag inte skrev något inlägg här igår...
Det var faktiskt så att lilla bötte blev sjuk efter en lång dag med skidor.
Gårdagen var bra fram till att sjukdom drabbade mig på kvällskvisten.
Jag fick sov-morgon till 10:00 då jag gick upp och såg United krossa Chelsea. Jag har inte sett många matcher med united i år men jag lyckas se den match när man slår Chelsea med 3-0, nästan lika underbart att se Tevéz klappa klubbmärket under uppvärmingen trots alla rykten om honom. Dagen kunde ju inte börjat bättre helt enkelt.
Sen kom Justin och hämtade upp mig och vi begav oss till Afton Alps, det tog oss i och för sig ett tag att komma dit eftersom att jag fick för mig att jag glömt mitt årskort men det visade sig att det låg i bilen. Det märkte vi i och för sig inte förrän vi hade kört hela vägen tillbaks igen. Ja alltså när vi kommit halvägs insåg jag att jag hade "glömt" kortet och vi vände igen, när vi kom hem så såg vi att det låg i bilen.
En trevlig dag i backen var det iaf och vi åkte i ett par timmar innan vi begav oss hemåt igen. Väl hemma bestämde vi oss för att köra och äta någonting, vi skulle bara besöka Justins flickvän först och se om hon ville följa med.
Tyvärr visade det sig att hans flickväns rumskamrat höll på att flytta ut vil´ket gjorde att Justin tvingades arbeta ett slag. Som tack för besväret gjorde flickvännens mamma mat åt oss iaf och vi intog en god middag där.
Efter middagen slog det mot mig, jag hade inte kännt något under dagen, bara min förkylning. Det kom som en liten chock, från ingenstans kände jag mig sen oerhört trött, hela kroppen värkte, jag frös och var varm samtidigt och de andra vanliga febersymptomen.
Kom hem och tog en dusch innan jag lade mig för att sova. Därefter var det dags för den längsta natten på oerhört länge.
Sov inte mycket inatt, knappt någonting. Jag låg faktiskt och vred mig i smärtor under natten, slängde av mig pyjamasen för att ta på den igen och sen slänga av den igen. Slängde bort mina täcken igen för att dra dem över mig igen.
Det var helt enkelt en sjukt jobbig natt.
Tog mig iaf upp som vanligt för att hjälpa barnen, tog tempen som visade 37.2 vilket är mycket för mig på morgonkvisten.
Gick ner och lade mig och fick fem timmars sömn, upp och tog tempen igen, denna gången hade jag 102 grader. Fahrenheit då, ungeför 39 grader. Fick ringa Susie och be henne komma hem och passa barnen. Själv gick jag ner och lade mig igen. Har nog sovit tio timmar sen 07:30 imorse. Får väl se hur det blir med sömn inatt.
Dagar som dessa längtar man hem något oerhört...
Förhoppningsvis kryar jag på mig snart...
Snart dags att ge sömnen en ny chans...
Roligt förresten att 90% rea på NK lockar trots alla mina fynd här.
Iaf, tack och hej för mig
Det var faktiskt så att lilla bötte blev sjuk efter en lång dag med skidor.
Gårdagen var bra fram till att sjukdom drabbade mig på kvällskvisten.
Jag fick sov-morgon till 10:00 då jag gick upp och såg United krossa Chelsea. Jag har inte sett många matcher med united i år men jag lyckas se den match när man slår Chelsea med 3-0, nästan lika underbart att se Tevéz klappa klubbmärket under uppvärmingen trots alla rykten om honom. Dagen kunde ju inte börjat bättre helt enkelt.
Sen kom Justin och hämtade upp mig och vi begav oss till Afton Alps, det tog oss i och för sig ett tag att komma dit eftersom att jag fick för mig att jag glömt mitt årskort men det visade sig att det låg i bilen. Det märkte vi i och för sig inte förrän vi hade kört hela vägen tillbaks igen. Ja alltså när vi kommit halvägs insåg jag att jag hade "glömt" kortet och vi vände igen, när vi kom hem så såg vi att det låg i bilen.
En trevlig dag i backen var det iaf och vi åkte i ett par timmar innan vi begav oss hemåt igen. Väl hemma bestämde vi oss för att köra och äta någonting, vi skulle bara besöka Justins flickvän först och se om hon ville följa med.
Tyvärr visade det sig att hans flickväns rumskamrat höll på att flytta ut vil´ket gjorde att Justin tvingades arbeta ett slag. Som tack för besväret gjorde flickvännens mamma mat åt oss iaf och vi intog en god middag där.
Efter middagen slog det mot mig, jag hade inte kännt något under dagen, bara min förkylning. Det kom som en liten chock, från ingenstans kände jag mig sen oerhört trött, hela kroppen värkte, jag frös och var varm samtidigt och de andra vanliga febersymptomen.
Kom hem och tog en dusch innan jag lade mig för att sova. Därefter var det dags för den längsta natten på oerhört länge.
Sov inte mycket inatt, knappt någonting. Jag låg faktiskt och vred mig i smärtor under natten, slängde av mig pyjamasen för att ta på den igen och sen slänga av den igen. Slängde bort mina täcken igen för att dra dem över mig igen.
Det var helt enkelt en sjukt jobbig natt.
Tog mig iaf upp som vanligt för att hjälpa barnen, tog tempen som visade 37.2 vilket är mycket för mig på morgonkvisten.
Gick ner och lade mig och fick fem timmars sömn, upp och tog tempen igen, denna gången hade jag 102 grader. Fahrenheit då, ungeför 39 grader. Fick ringa Susie och be henne komma hem och passa barnen. Själv gick jag ner och lade mig igen. Har nog sovit tio timmar sen 07:30 imorse. Får väl se hur det blir med sömn inatt.
Dagar som dessa längtar man hem något oerhört...
Förhoppningsvis kryar jag på mig snart...
Snart dags att ge sömnen en ny chans...
Roligt förresten att 90% rea på NK lockar trots alla mina fynd här.
Iaf, tack och hej för mig
Saturday!
Hejsan hejsan!
Idag är det ju lördag, denna lördag har inte varit fullt så skön som tidigare dagar i veckan men jag ska kanske inte klaga för mycket.
Men jag måste ju ändå klaga en del:P
Dagen började i och för sig rätt bra, familjen kom inte hem förrän 11, jag skulle egentligen börja 10:30 men när ingen var hemma så jobbade jag ju inte frivilligt direkt.
Sen kom Mark och barnen hem och jag gjorde lite lunch till dem.
Därefter kom Susie hem och här kommer hela scoopet liksom.
Om Susie är hemma så betyder det att jag inte tar hand om barnen utan enbart gör hushållsuppgifter och sånt hon inte vill göra.
Så fort hon kom hem så hittade hon ju då massa grejer att göra.
Saken är också den att det ibland inte är så mycket att göra och att där inte behövs göra så mycket men mest för att hon då är en liten drama-queen så förstoras allting upp och mest ska ha något för mig att göra så hittar hon på en massa skituppgifter
Hon måste säga allting i en sån dryg ton, som typ säger "här är ju hur mycket som helst, du kan göra det, och det, och det..."
Idag fick jag då först rymma undan lite i köket, sen försvann de hyfsat nödvändiga uppgifterna och "well, you can throw the wreath away, then you can go get the newspaper on the driveway, then you can get this pillow downstairs"
Efter att ha gjort det kunde jag sedan leta upp papper från barnens skola som hon och Mark hade lagt någonstans dem själv inte visste.
När jag var klar med en rad onödiga uppgifter, som ofta inte är mitt ansvar heller, så spelade vi monopol. Susie var i telefon så hon kunde inte ge mig fler skituppgifter så jag tog chansen. Efter monopol hann vi också leka lite, men sen var det slut, nästa gång hon träffade på mig fick jag nästa uppgift:
Att adressera kuvert, stoppa i julkort och sätta på frimärken. Det var ju roligt, där var ju bara 125 julkort så det tog ju bara lite mer än en timme:) Skoj, och framför allt, relevant arbete för en au pair.
Iaf, nu ska jag inte klaga mer, familjen är iväg, barnen spelar basket så. När dem kommer hem igen fortsätter min jobbdag, men Mark och Susie är inte hemma då så det blir lite bättre.
Jag längtar till imorgon iaf, ska bli en skön dag. Först sovmorgon, sen upp och se United-Chelsea och äta en god frukost utan att ha familjen i huset som åker skidor. Efter United är det skidåkning för egen del med Justin.
Hör väl av mig imorgon antar jag...
Idag är det ju lördag, denna lördag har inte varit fullt så skön som tidigare dagar i veckan men jag ska kanske inte klaga för mycket.
Men jag måste ju ändå klaga en del:P
Dagen började i och för sig rätt bra, familjen kom inte hem förrän 11, jag skulle egentligen börja 10:30 men när ingen var hemma så jobbade jag ju inte frivilligt direkt.
Sen kom Mark och barnen hem och jag gjorde lite lunch till dem.
Därefter kom Susie hem och här kommer hela scoopet liksom.
Om Susie är hemma så betyder det att jag inte tar hand om barnen utan enbart gör hushållsuppgifter och sånt hon inte vill göra.
Så fort hon kom hem så hittade hon ju då massa grejer att göra.
Saken är också den att det ibland inte är så mycket att göra och att där inte behövs göra så mycket men mest för att hon då är en liten drama-queen så förstoras allting upp och mest ska ha något för mig att göra så hittar hon på en massa skituppgifter
Hon måste säga allting i en sån dryg ton, som typ säger "här är ju hur mycket som helst, du kan göra det, och det, och det..."
Idag fick jag då först rymma undan lite i köket, sen försvann de hyfsat nödvändiga uppgifterna och "well, you can throw the wreath away, then you can go get the newspaper on the driveway, then you can get this pillow downstairs"
Efter att ha gjort det kunde jag sedan leta upp papper från barnens skola som hon och Mark hade lagt någonstans dem själv inte visste.
När jag var klar med en rad onödiga uppgifter, som ofta inte är mitt ansvar heller, så spelade vi monopol. Susie var i telefon så hon kunde inte ge mig fler skituppgifter så jag tog chansen. Efter monopol hann vi också leka lite, men sen var det slut, nästa gång hon träffade på mig fick jag nästa uppgift:
Att adressera kuvert, stoppa i julkort och sätta på frimärken. Det var ju roligt, där var ju bara 125 julkort så det tog ju bara lite mer än en timme:) Skoj, och framför allt, relevant arbete för en au pair.
Iaf, nu ska jag inte klaga mer, familjen är iväg, barnen spelar basket så. När dem kommer hem igen fortsätter min jobbdag, men Mark och Susie är inte hemma då så det blir lite bättre.
Jag längtar till imorgon iaf, ska bli en skön dag. Först sovmorgon, sen upp och se United-Chelsea och äta en god frukost utan att ha familjen i huset som åker skidor. Efter United är det skidåkning för egen del med Justin.
Hör väl av mig imorgon antar jag...
Njutbart!
Idag var det åteigen en mycket skön dag, så att säga en njutbar dag...
Måndagar och fredagar så slipper jag ju köra och hämta Joey från dagis och köra honom till skolan mitt på dagen under min lediga tid.
Så jag får alltså lite mer fritid dessa dagar och jag har ingen tid att passa före 14:30.
Idag uttnyttjade jag tiden till ganska mycket sömn faktiskt.
Min säng är underbar och det känns som att jag sover mycket djupt men det är ganska ofta som jag vaknar mitt i natten, ofta flera gånger eller som jag inte kan somna. Inatt var en sådan natt och därför var bötte trött imorse.
Något jag också märkt som jag nog tidigare nämnt är att jag drömmer hur mycket som helst. Jag drömmer kanske 5 olika drömmar varje natt. Om helt olika personer varje gång.
I alla fall, efter min skönhetssömn satt jag och lurade lite vid datorn innan jag pallrade mig till banken för att sedan köra hem och invänta barnen.
Sammy har bara en läxa på fredagar och det är att läsa. Idag ville han läsa i en hel timme, så jag skickade ner Charlie för att spela Wii sen satte jag också mig och läste ett tag.
Vi hämtade upp Joey och lekte ett tag innan Susie kom hem och eftersom att dem hade gäster idag så meddelade hon mig att jag inte behövde jobba längre och klockan var då 18:30, stack till YMCA för att träna, kom hem igen och förstörde träningen genom att äta pizza och brownies.
Dagarna nu har alltså varit mycket sköna, jag ser verkligen fram emot att byta Minnesota till NY och förhoppningsvis blir det bra.
The killers spelar i Minneapolis nästa måndag och jag måste få biljetter.
På ren chans kollade jag sen också om Glasvegas har några spelningar och de spelar i NY senare i vår, underbart.
Även Katy Perry spelar i NY i vår, kanske får se henne också, mest för att jag tror att hon är en helt skruvad artist att se live.
Sovmorgon imorgon så nu ska jag njuta av min fritid. God natt
Måndagar och fredagar så slipper jag ju köra och hämta Joey från dagis och köra honom till skolan mitt på dagen under min lediga tid.
Så jag får alltså lite mer fritid dessa dagar och jag har ingen tid att passa före 14:30.
Idag uttnyttjade jag tiden till ganska mycket sömn faktiskt.
Min säng är underbar och det känns som att jag sover mycket djupt men det är ganska ofta som jag vaknar mitt i natten, ofta flera gånger eller som jag inte kan somna. Inatt var en sådan natt och därför var bötte trött imorse.
Något jag också märkt som jag nog tidigare nämnt är att jag drömmer hur mycket som helst. Jag drömmer kanske 5 olika drömmar varje natt. Om helt olika personer varje gång.
I alla fall, efter min skönhetssömn satt jag och lurade lite vid datorn innan jag pallrade mig till banken för att sedan köra hem och invänta barnen.
Sammy har bara en läxa på fredagar och det är att läsa. Idag ville han läsa i en hel timme, så jag skickade ner Charlie för att spela Wii sen satte jag också mig och läste ett tag.
Vi hämtade upp Joey och lekte ett tag innan Susie kom hem och eftersom att dem hade gäster idag så meddelade hon mig att jag inte behövde jobba längre och klockan var då 18:30, stack till YMCA för att träna, kom hem igen och förstörde träningen genom att äta pizza och brownies.
Dagarna nu har alltså varit mycket sköna, jag ser verkligen fram emot att byta Minnesota till NY och förhoppningsvis blir det bra.
The killers spelar i Minneapolis nästa måndag och jag måste få biljetter.
På ren chans kollade jag sen också om Glasvegas har några spelningar och de spelar i NY senare i vår, underbart.
Även Katy Perry spelar i NY i vår, kanske får se henne också, mest för att jag tror att hon är en helt skruvad artist att se live.
Sovmorgon imorgon så nu ska jag njuta av min fritid. God natt
East Coast, here I come!
Jaha, då var det klart.
Igår morse ringde dem från Cultural Care och sa att familjen i Darien hade tackat ja till mig och att de gärna ville ha mig som deras au pair. Jag bestämde mig för att köra på den familjen och tackade ja, jag med...
Idag blev flygbiljetten bokad, (cultural care står för kostnaden om jag fattat det rätt:D), den 20 Januari lyfter jag mot NY.
Strax efter att jag tackat ja till min nya familj igår så stod det också klart att jag får besök i slutet av april. Kusin Martin ska då besöka "der grosse apfel" som han säger och är på plats i staterna 23 april-7 maj. Då får jag ju givetvis på att ta mig in till äpplet för att träffa honom.
Lite märkligt att vi inte har träffats på över ett halvår också träffas vi sedan i New York.
Jag var på ett bra humör efter mitt beslut och gårdagen gick därför lätt och var ganska rolig. Det hände i och för sig inget speciellt. Jag tog hand om barnen som vanligt innan jag körde och tränade. Jag är verkligen optimistisk just nu och ser fram emot att lämna minnesota för connecticut.
Det kommer ju garanterat att bli helt annorlunda. Istället för att ta hand om unga barn som gråter så fort dem inte får som dem vill så kommer jag ta hand om två 11-åriga killar som förhoppningsvis är ganska självständiga och inte gråter så mycket.
Jag gillar ju i och för sig barnen i denna familjen väldigt mycket.
Det ska också bli roligt att vara här när denna familjens nya au pair kommer hit:)
Susie sa förresten till mig igår att hon hade behållt mig som au pair om jag inte hade velat flytta.
Dagen idag har också varit otroligt skön, alla tre barnen lekte hos vänners hus för omväxlings skull och jag fick hela två timmars oväntad fritid. Förutom det är där inte så mycket att berätta om idag.
Jag kan väl dock berätta snabbt om hur jag försökte väcka Sammy imorse, vanligt vis så är han vaken när jag kommer upp, men igår och idag har jag fått väcka honom. Idag var fan helt sjukt. Först kallade jag på honom ett par gånger, inget hände, sen drog jag av täcket och halvt skrek på honom, inget händer. Sen fortsatte jag skrika och skakade honom ganska rejälv, inget hände. Sen skrek jag lite till och lyfte upp honom, inget hände. Hade jag inte sett och hört hur han andats hade jag trott att han varit död eller nåt. Det var galet. Jag lyfte honom och typ slängde ner honom i sängen, han rörde inte en min. Till slut gav jag upp och gick och väckte dem andra. När jag kom tillbaks var även Sammy vaken, men herregud, halvt omöjligt att väcka honom för guds skull.
Jaja, jaja..
Tack för idag.
Igår morse ringde dem från Cultural Care och sa att familjen i Darien hade tackat ja till mig och att de gärna ville ha mig som deras au pair. Jag bestämde mig för att köra på den familjen och tackade ja, jag med...
Idag blev flygbiljetten bokad, (cultural care står för kostnaden om jag fattat det rätt:D), den 20 Januari lyfter jag mot NY.
Strax efter att jag tackat ja till min nya familj igår så stod det också klart att jag får besök i slutet av april. Kusin Martin ska då besöka "der grosse apfel" som han säger och är på plats i staterna 23 april-7 maj. Då får jag ju givetvis på att ta mig in till äpplet för att träffa honom.
Lite märkligt att vi inte har träffats på över ett halvår också träffas vi sedan i New York.
Jag var på ett bra humör efter mitt beslut och gårdagen gick därför lätt och var ganska rolig. Det hände i och för sig inget speciellt. Jag tog hand om barnen som vanligt innan jag körde och tränade. Jag är verkligen optimistisk just nu och ser fram emot att lämna minnesota för connecticut.
Det kommer ju garanterat att bli helt annorlunda. Istället för att ta hand om unga barn som gråter så fort dem inte får som dem vill så kommer jag ta hand om två 11-åriga killar som förhoppningsvis är ganska självständiga och inte gråter så mycket.
Jag gillar ju i och för sig barnen i denna familjen väldigt mycket.
Det ska också bli roligt att vara här när denna familjens nya au pair kommer hit:)
Susie sa förresten till mig igår att hon hade behållt mig som au pair om jag inte hade velat flytta.
Dagen idag har också varit otroligt skön, alla tre barnen lekte hos vänners hus för omväxlings skull och jag fick hela två timmars oväntad fritid. Förutom det är där inte så mycket att berätta om idag.
Jag kan väl dock berätta snabbt om hur jag försökte väcka Sammy imorse, vanligt vis så är han vaken när jag kommer upp, men igår och idag har jag fått väcka honom. Idag var fan helt sjukt. Först kallade jag på honom ett par gånger, inget hände, sen drog jag av täcket och halvt skrek på honom, inget händer. Sen fortsatte jag skrika och skakade honom ganska rejälv, inget hände. Sen skrek jag lite till och lyfte upp honom, inget hände. Hade jag inte sett och hört hur han andats hade jag trott att han varit död eller nåt. Det var galet. Jag lyfte honom och typ slängde ner honom i sängen, han rörde inte en min. Till slut gav jag upp och gick och väckte dem andra. När jag kom tillbaks var även Sammy vaken, men herregud, halvt omöjligt att väcka honom för guds skull.
Jaja, jaja..
Tack för idag.
Ny familj?
Hejsan hejsan...
Imorse steg jag upp och hjälpte barnen till skolan innan jag själv gick ner läste en bok och somnade...
Vaknade duktigt förvirrad en timme senare av att telefonen ringde. Tydligen var det min eventuella nya familj som ringde, jag skickade ett e-mail till dem igår med några frågor och de valde att ringa och svara på dem.
Vi pratade i en halvtimme ungefär, jag pratade både med modern och fadern i huset och de hade bra saker att säga...
Så det var alltså ett trevligt sätt att vakna på, också skönt att de väckte mig efter bara en timmes sömn, annars hade jag troligen sovit två timmar själv.
Jag har märkt att jag drömmer helt sjukt mycket nu. Jag kan typ drömma tio olika drömma under en natt, det är galet. Allt är bara en röra i huvudet när jag stiger upp. Ofta vaknar jag också upp någon timme innan klockan ringer och tror att jag försovit mig flera timmar och typ glömt hämta Joey och köra honom till skolan eller bara missat hela morgonpasset eller nåt sånt. Blir helt livrädd innan jag inser vad klockan verkligen är.
I alla fall...Jag har nog bestämt mig för att acceptera den här familjen...
En familj som ursprungligen kommer från Australien, bodde där ett tag innan dem flyttade till Hong kong i fyra år och därefter till USA. De har två pojkar, elva år som älskar fotboll och nog är ganska duktiga också. Tvillingar by the way, fast jag tror jag berättat detta redan.
De bor i Darien, Connecticut. Ca 50min med tåg från NY vilket är mycket trevligt.
Bara genom att prata med båda föräldrarna kände jag mig mer välkommen i den familjen än vad jag någonsin gjort i min nuvarande familj. Mitt schema var likt detta jag har här, bortsett från det faktum att jag troligen inte kommer jobba på helgerna där särskilt mycket. Bara om föräldrarna gör något speciellt.
Överlag lät det rätt trevligt och jag ska nog kontakta cultural care imorgon och meddela att jag accepterar den familjen.
Det betyder att jag flyger till östkusten den 21:e januari...
Susies och Marks nya au pair kommer hit här den 16:e januari.
På tal om Susie och Mark så pratade jag lite med dem nu ikväll, mest med Susie.
Jag undrade om det var okej att jag stannade till den 21:e och det var det. Jag sa att det blev ju faktiskt bra för henne också eftersom att jag då kunde berätta för Matt (nya au pairen) vad han behövde göra här.
Då sa Susie att jag gärna kunde berätta vad han skulle göra men inte hur jag gjorde det för tydligen gjorde jag inte saker och ting riktigt som Susie ville här så hon ville gärna berätta det själv...
Det var ju en liten mindre chock faktiskt, jag vet ju att hon typ aldrig är nöjd men inte trodde jag att hon var typ missnöjd med mitt arbete.
Efter lite småprat så frågade jag sen henne om hon hade behållit mig som Au pair om inte jag velat byta själv...
Då skrattade hon först sedan kom en relativt lång tystnad innan hon svarade att hon nog hade behållt mig som au pair men att hon hade arbetat mycket hårdare med hur jag gjorde saker och ting...
Jag frågade vad jag inte gjorde bra då svarade hon givetvis att det mest var att hon behövde mer hjälp med att hålla ordning och reda samt städning...
För att vara helt ärlig så undrar jag exakt vad det är hon behöver hjälp med som jag inte gör nu...Jag kan faktiskt inte tänka på särskilt mycket som jag själv tycker att jag gör ett slarvigt jobb med eller som jag glömmer att göra...
Jag kan definitivt inte tänka på något specifikt hon bett mig göra vad gäller att hålla ordning och reda etc.
(Som jag inte gör idag)
Jag bad också henne berätta vad hon tyckte att jag kunde göra bättre. Hon sa att jag ibland blev lite frustrerad och behövde mer tålamod, att det hände ganska ofta att jag glömde saker, hon ville också få det till att jag försov väldigt mycket i början, det hände kanske tre-fyra gånger, hon ville få det till typ tio om jag förstod henne rätt. Jag kan i och för sig hålla med henne om att det var slarvigt, även om det den ena gånge berodde på ett missförstånd då jag trodde att jag började halv nio men jag började åtta. Jag var dock i tid till halv nio ;P
En annan gång jag kommer ihåg var det för att jag råkat ställa klockan en timme senare, jag trodde den stod på 6:21 när den stod på 7:21, lite slarvigt...
De två sista gångerna var bara dåligt av mig även om det bara var fem min en gång men en hel halvtimme nästa gång.
Att jag ibland blir lite frustrerad är nog sant dock.
För övrigt så tyckte hon inte att jag bjudit på mig själv tillräckligt och inte varit särskilt öppen, det kan stämma. Det tar jag delvis på mig och det sa jag till henne. Det berodde på ett par saker, jag kände väl inte mig direkt hemma efter någon vecka, jag kom nog hit med en ganska klar tanke om att jag inte skulle trivas här efter att ha haft en mycket rolig vecka på au pair skolan. Jag gav väl inte så mycket av mig själv, men det berodde på att det var en hård och tuff tid för mig. Jag var inte lycklig. Jag känner inte heller att jag varit mig själv någon gång under min tid här i Minnesota.
Vad jag inte nämnde för henne var att jag delvis också tycker det är hennes fel. Hon har inte lämnat alla personer hon bryr sig om. Hon har inte flyttat till ett helt nytt främmnade land med all släkt, familj och vänner tusentals mil bort.
Det är givetvis också mitt ansvar att bjuda till och försöka anpassa mig till mitt nya klimat men det är likväl hennes ansvar att få mig att känna mig hemma här vilket hon definitivt inte gjort. De enda familjetiderna jag uppskattat egentligen har varit nu sen Mark kom hem samt helgerna som thanksgiving etc
Det enda hon pratade med mig om i början var arbetsrelaterat, hon sket ju egentligen i vad jag gjorde, det enda hon brydde sig om var iaf jag hade hade gjort allt jag skulle och om barnen skött sig och hur dagen gått. Sen slog hon bara sig ner framför teven och det var då ganska svårt att prata med henne. Det är väl inte bara jag som ska ta initiativ, hon måste få mig att dela med sig. Hon måste ju bry sig om vad jag tycker och tänker. Hon sket ju helt i det, jag kan garantera dig att hon inte vet fem saker om min hemstad, mina vänner eller min familj etc. Ett exempel på hur lite hon bryr sig är ju det där med jordbävningen...
Hon försökte i och för sig en del med att hitta vänner till mig och skapa kontaker vilket jag uppskattar men annars sket hon ju i vilket, bara slog sig ner framför teven när hon kom hem, hon är ju alltid så trött, kanske för trött för att prata också...Vissa gånger försökte jag också prata med henne men det var ju knappt lönt, hon vet nog fortfarande knappt var jag kommer ifrån. Hon har nog sagt att jag är från tyskland 20 gånger, berättade jag något för henne glömde hon det ändå lika fort.
Hade jag städat hela köket utan att hon bett mig, men jag hade glömt att rengöra mikrovågsungen så hade hon bara undrat varför jag inte rengjort den och inte kommentera resten av köket. Det är ju en annan sak som inte direkt får en att känna sig hemma. Vi personkemi klickade inte direkt om man säger så.
Jag har själv funderat lite på vad som gått snett här.
Här är vad jag kommit fram till:
Att Mark inte var hemma från början tror jag spelade en ganska stor roll,
Att jag och Susie inte fungerade direkt spelade också en stor roll.
Att jag gav upp för tidigt och längtade för mycket tillbaks till Au pair-skolan eller vännerna hemma spelade nog en stor roll i att det inte funkade socialt för mig. Jag vet dock att personerna här omkring (andra au pairer) inte hade varit ett tillräckligt tillfredsställande umgänge för att spendera ett helt år här.
Att jag aldrig kände mig hemma här
Att jag inte ansträngde mig tillräckligt eller bjöd på mig själv tillräckligt.
Att Susie inte bjöd på sig själv
Att jag kände att Susie lite grann sket i mitt liv
Att Susie va den hon var
Den sociala biten och bristen på umgänge
Detta är ett antal större skäl till varför det inte funkat och som jag sa tidigare så känner jag mig redan mer hemma i min nästa famil för föräldrarna där verkar faktiskt bry sig om mig också och inte bara om hur jag tar hand om deras barn.
Jag ursäktar mig nu till alla läsare för att detta blev ett oerhört långt inlägg men efter kvällens konversation behövde jag ventilera mina känslor lite grann och jag hoppas därför också att många av er som orkar ta er igenom hela inlägget kommenterar dess innehåll och berättar sina tankar om mina tankar i detta inlägg.
Kommentera gärna med positivt kritik eller negativ kritik eller helt enkelt bara era allmänna tankar, jag vill bara få någon annans åsikt i detta fall.
Resten av dagen har varit sig lik alla andra med läxor, lek, snack, måltid, tvätt, städning, bad och läggdags.
Efter avslutat skift åkte jag sen till St Paul för kaffe med Silvana på mysiga Cafe Latté´.
Tack för ert tålamod.
Ciao
Oj, men herrgegud, förlåt mig. Hur kunde jag glömma att nämna pappas 55:e födelsedag igår (5:e januari)
Även om jag gratulurade honom personligen via telefon så har jag ju inte gratulerat honom offentligt här på bloggen så Grattis pappa.
Roligt att du uppskattade presenten eftersom att jag denna gång spelade ännu större roll i den presenten än vad jag normalt sett gör.
Jag har också glömt tacka för det trevliga paketet som anlände hit här igår. Skickat av min familj innehållande massa efterfrågade tidningar och dvd:er samt också lite oväntade trevliga julklappar från syster.
Tackar tackar
Glöm inte kommentera
Imorse steg jag upp och hjälpte barnen till skolan innan jag själv gick ner läste en bok och somnade...
Vaknade duktigt förvirrad en timme senare av att telefonen ringde. Tydligen var det min eventuella nya familj som ringde, jag skickade ett e-mail till dem igår med några frågor och de valde att ringa och svara på dem.
Vi pratade i en halvtimme ungefär, jag pratade både med modern och fadern i huset och de hade bra saker att säga...
Så det var alltså ett trevligt sätt att vakna på, också skönt att de väckte mig efter bara en timmes sömn, annars hade jag troligen sovit två timmar själv.
Jag har märkt att jag drömmer helt sjukt mycket nu. Jag kan typ drömma tio olika drömma under en natt, det är galet. Allt är bara en röra i huvudet när jag stiger upp. Ofta vaknar jag också upp någon timme innan klockan ringer och tror att jag försovit mig flera timmar och typ glömt hämta Joey och köra honom till skolan eller bara missat hela morgonpasset eller nåt sånt. Blir helt livrädd innan jag inser vad klockan verkligen är.
I alla fall...Jag har nog bestämt mig för att acceptera den här familjen...
En familj som ursprungligen kommer från Australien, bodde där ett tag innan dem flyttade till Hong kong i fyra år och därefter till USA. De har två pojkar, elva år som älskar fotboll och nog är ganska duktiga också. Tvillingar by the way, fast jag tror jag berättat detta redan.
De bor i Darien, Connecticut. Ca 50min med tåg från NY vilket är mycket trevligt.
Bara genom att prata med båda föräldrarna kände jag mig mer välkommen i den familjen än vad jag någonsin gjort i min nuvarande familj. Mitt schema var likt detta jag har här, bortsett från det faktum att jag troligen inte kommer jobba på helgerna där särskilt mycket. Bara om föräldrarna gör något speciellt.
Överlag lät det rätt trevligt och jag ska nog kontakta cultural care imorgon och meddela att jag accepterar den familjen.
Det betyder att jag flyger till östkusten den 21:e januari...
Susies och Marks nya au pair kommer hit här den 16:e januari.
På tal om Susie och Mark så pratade jag lite med dem nu ikväll, mest med Susie.
Jag undrade om det var okej att jag stannade till den 21:e och det var det. Jag sa att det blev ju faktiskt bra för henne också eftersom att jag då kunde berätta för Matt (nya au pairen) vad han behövde göra här.
Då sa Susie att jag gärna kunde berätta vad han skulle göra men inte hur jag gjorde det för tydligen gjorde jag inte saker och ting riktigt som Susie ville här så hon ville gärna berätta det själv...
Det var ju en liten mindre chock faktiskt, jag vet ju att hon typ aldrig är nöjd men inte trodde jag att hon var typ missnöjd med mitt arbete.
Efter lite småprat så frågade jag sen henne om hon hade behållit mig som Au pair om inte jag velat byta själv...
Då skrattade hon först sedan kom en relativt lång tystnad innan hon svarade att hon nog hade behållt mig som au pair men att hon hade arbetat mycket hårdare med hur jag gjorde saker och ting...
Jag frågade vad jag inte gjorde bra då svarade hon givetvis att det mest var att hon behövde mer hjälp med att hålla ordning och reda samt städning...
För att vara helt ärlig så undrar jag exakt vad det är hon behöver hjälp med som jag inte gör nu...Jag kan faktiskt inte tänka på särskilt mycket som jag själv tycker att jag gör ett slarvigt jobb med eller som jag glömmer att göra...
Jag kan definitivt inte tänka på något specifikt hon bett mig göra vad gäller att hålla ordning och reda etc.
(Som jag inte gör idag)
Jag bad också henne berätta vad hon tyckte att jag kunde göra bättre. Hon sa att jag ibland blev lite frustrerad och behövde mer tålamod, att det hände ganska ofta att jag glömde saker, hon ville också få det till att jag försov väldigt mycket i början, det hände kanske tre-fyra gånger, hon ville få det till typ tio om jag förstod henne rätt. Jag kan i och för sig hålla med henne om att det var slarvigt, även om det den ena gånge berodde på ett missförstånd då jag trodde att jag började halv nio men jag började åtta. Jag var dock i tid till halv nio ;P
En annan gång jag kommer ihåg var det för att jag råkat ställa klockan en timme senare, jag trodde den stod på 6:21 när den stod på 7:21, lite slarvigt...
De två sista gångerna var bara dåligt av mig även om det bara var fem min en gång men en hel halvtimme nästa gång.
Att jag ibland blir lite frustrerad är nog sant dock.
För övrigt så tyckte hon inte att jag bjudit på mig själv tillräckligt och inte varit särskilt öppen, det kan stämma. Det tar jag delvis på mig och det sa jag till henne. Det berodde på ett par saker, jag kände väl inte mig direkt hemma efter någon vecka, jag kom nog hit med en ganska klar tanke om att jag inte skulle trivas här efter att ha haft en mycket rolig vecka på au pair skolan. Jag gav väl inte så mycket av mig själv, men det berodde på att det var en hård och tuff tid för mig. Jag var inte lycklig. Jag känner inte heller att jag varit mig själv någon gång under min tid här i Minnesota.
Vad jag inte nämnde för henne var att jag delvis också tycker det är hennes fel. Hon har inte lämnat alla personer hon bryr sig om. Hon har inte flyttat till ett helt nytt främmnade land med all släkt, familj och vänner tusentals mil bort.
Det är givetvis också mitt ansvar att bjuda till och försöka anpassa mig till mitt nya klimat men det är likväl hennes ansvar att få mig att känna mig hemma här vilket hon definitivt inte gjort. De enda familjetiderna jag uppskattat egentligen har varit nu sen Mark kom hem samt helgerna som thanksgiving etc
Det enda hon pratade med mig om i början var arbetsrelaterat, hon sket ju egentligen i vad jag gjorde, det enda hon brydde sig om var iaf jag hade hade gjort allt jag skulle och om barnen skött sig och hur dagen gått. Sen slog hon bara sig ner framför teven och det var då ganska svårt att prata med henne. Det är väl inte bara jag som ska ta initiativ, hon måste få mig att dela med sig. Hon måste ju bry sig om vad jag tycker och tänker. Hon sket ju helt i det, jag kan garantera dig att hon inte vet fem saker om min hemstad, mina vänner eller min familj etc. Ett exempel på hur lite hon bryr sig är ju det där med jordbävningen...
Hon försökte i och för sig en del med att hitta vänner till mig och skapa kontaker vilket jag uppskattar men annars sket hon ju i vilket, bara slog sig ner framför teven när hon kom hem, hon är ju alltid så trött, kanske för trött för att prata också...Vissa gånger försökte jag också prata med henne men det var ju knappt lönt, hon vet nog fortfarande knappt var jag kommer ifrån. Hon har nog sagt att jag är från tyskland 20 gånger, berättade jag något för henne glömde hon det ändå lika fort.
Hade jag städat hela köket utan att hon bett mig, men jag hade glömt att rengöra mikrovågsungen så hade hon bara undrat varför jag inte rengjort den och inte kommentera resten av köket. Det är ju en annan sak som inte direkt får en att känna sig hemma. Vi personkemi klickade inte direkt om man säger så.
Jag har själv funderat lite på vad som gått snett här.
Här är vad jag kommit fram till:
Att Mark inte var hemma från början tror jag spelade en ganska stor roll,
Att jag och Susie inte fungerade direkt spelade också en stor roll.
Att jag gav upp för tidigt och längtade för mycket tillbaks till Au pair-skolan eller vännerna hemma spelade nog en stor roll i att det inte funkade socialt för mig. Jag vet dock att personerna här omkring (andra au pairer) inte hade varit ett tillräckligt tillfredsställande umgänge för att spendera ett helt år här.
Att jag aldrig kände mig hemma här
Att jag inte ansträngde mig tillräckligt eller bjöd på mig själv tillräckligt.
Att Susie inte bjöd på sig själv
Att jag kände att Susie lite grann sket i mitt liv
Att Susie va den hon var
Den sociala biten och bristen på umgänge
Detta är ett antal större skäl till varför det inte funkat och som jag sa tidigare så känner jag mig redan mer hemma i min nästa famil för föräldrarna där verkar faktiskt bry sig om mig också och inte bara om hur jag tar hand om deras barn.
Jag ursäktar mig nu till alla läsare för att detta blev ett oerhört långt inlägg men efter kvällens konversation behövde jag ventilera mina känslor lite grann och jag hoppas därför också att många av er som orkar ta er igenom hela inlägget kommenterar dess innehåll och berättar sina tankar om mina tankar i detta inlägg.
Kommentera gärna med positivt kritik eller negativ kritik eller helt enkelt bara era allmänna tankar, jag vill bara få någon annans åsikt i detta fall.
Resten av dagen har varit sig lik alla andra med läxor, lek, snack, måltid, tvätt, städning, bad och läggdags.
Efter avslutat skift åkte jag sen till St Paul för kaffe med Silvana på mysiga Cafe Latté´.
Tack för ert tålamod.
Ciao
Oj, men herrgegud, förlåt mig. Hur kunde jag glömma att nämna pappas 55:e födelsedag igår (5:e januari)
Även om jag gratulurade honom personligen via telefon så har jag ju inte gratulerat honom offentligt här på bloggen så Grattis pappa.
Roligt att du uppskattade presenten eftersom att jag denna gång spelade ännu större roll i den presenten än vad jag normalt sett gör.
Jag har också glömt tacka för det trevliga paketet som anlände hit här igår. Skickat av min familj innehållande massa efterfrågade tidningar och dvd:er samt också lite oväntade trevliga julklappar från syster.
Tackar tackar
Glöm inte kommentera
Inte mycket nytt...
Idag är där inte så mycket nytt att säga.
Det var tillbaks som vanligt vilket innebar att jag hjälpte barnen att bli redo för och komma iväg till skolan.
Sedan var jag ledig till 14:30 då barnen kom hem och det blev läxdags, tvättdags, lekdags, matlagning, säng.
De hade två vänner över så det var fullt liv i huset men jag fick trots det tid till att läsa en bok i över en timme eftersom att de skötte sig själva rätt bra.
Jag pratade också med en ny familj idag, den tål att tänkas på ett tag.
De bor 50min utanför NY, vilket får anses som en matching ganska nära NY. Undrar dock om jag kan komma lite närmre.
Jag hade ingen bil på min fritid, inte regelbundet åtminstone men annars lät det väl rätt bra.
Om jag ska nämna något mer negativt om familjen så kan jag berätta att jag redan haft en matchning i den staden och värdmamman där som var LCC själv trodde inte att jag skulle trivas socialt då det var likt här.
Å andra sidan känns det lite som att det kvittar mer nu när jag bestämt mig för att komma hem innan sommaren, om jag då inte trivs superbra...
Familjen hade två pojkar, tvillingar, 11 år som spelade fotboll ganska mycket och det är ju alltid trevligt.
50 min med tåg till NY lockar ändå, det betyder att jag skulle kunna hinna med runt 25-30 besök på lite mer än tre månader...
Jaja vi får väl se var det slutar
Tack och hej
Det var tillbaks som vanligt vilket innebar att jag hjälpte barnen att bli redo för och komma iväg till skolan.
Sedan var jag ledig till 14:30 då barnen kom hem och det blev läxdags, tvättdags, lekdags, matlagning, säng.
De hade två vänner över så det var fullt liv i huset men jag fick trots det tid till att läsa en bok i över en timme eftersom att de skötte sig själva rätt bra.
Jag pratade också med en ny familj idag, den tål att tänkas på ett tag.
De bor 50min utanför NY, vilket får anses som en matching ganska nära NY. Undrar dock om jag kan komma lite närmre.
Jag hade ingen bil på min fritid, inte regelbundet åtminstone men annars lät det väl rätt bra.
Om jag ska nämna något mer negativt om familjen så kan jag berätta att jag redan haft en matchning i den staden och värdmamman där som var LCC själv trodde inte att jag skulle trivas socialt då det var likt här.
Å andra sidan känns det lite som att det kvittar mer nu när jag bestämt mig för att komma hem innan sommaren, om jag då inte trivs superbra...
Familjen hade två pojkar, tvillingar, 11 år som spelade fotboll ganska mycket och det är ju alltid trevligt.
50 min med tåg till NY lockar ändå, det betyder att jag skulle kunna hinna med runt 25-30 besök på lite mer än tre månader...
Jaja vi får väl se var det slutar
Tack och hej
Sunday...
Idag har varit en mycket skön dag, vaknade i och för sig tidigt imorse fast vad skulle jag göra?
Det var ju dags för skidåkning...
Lång förberedelse men till slut körde vi till afton alps...
Denna gången gick allt mycket smidigare än senast vad gällde att hyra skidor och komma ut i backen.
I början hade jag också lite svårt att hitta resten av familjen så jag fick ett bar sköna åk även om jag trodde att mitt huvud skulle explodera av kylan.
Efter att väl ha hittat familjen och fått skidglasögonen som hjälpte rejält mot de negativa 16 graderna celsius det var (utan vindeffekt)
Sedan var det klabb med pojkarnas utrustning och jag fick återigen åka lite själv innan jag hittade familjen igen.
Trots den väldigt bra skidutrustning jag inhandlade här i början av min USA-tid så frös jag lite idag, men mot eftermiddagen blev det bättre när solen sken starkare och skidåkningen var då underbar men givetvis ville barnen hem då.
När vi kom hem igen fortsatte denna sköna söndag med en tupplur framför tv:n där Vikings spelade playoff...Första gången på fyra år och det såg bra ut ett tag men tyvärr förlorade dem till slut.
Marks hemkomst har också lett till betydligt bättre mat och inte längre någon färdigmat på helgerna.
Idag åt vi mycket gott kött med lite tomat och mozarella-sallad samt ris till...
Dem är tyvärr inte så fokuserade på tillbehören här, en sådan god biff hade gjort sig bättre med mors potatisgratäng och någon god sås till exempel.
Efter lite hushållshjälp under kvällen är jag nu ledig till imorgon bitti då allt är som vanligt igen med skola och hela köret. Jag ska nu njuta lite av att ha datorn tillbaks och sedan möjligtvis ta ett bad, om jag orkar städa badkaret, annars blir en dusch.
Tack och hej gott folk...
Det var ju dags för skidåkning...
Lång förberedelse men till slut körde vi till afton alps...
Denna gången gick allt mycket smidigare än senast vad gällde att hyra skidor och komma ut i backen.
I början hade jag också lite svårt att hitta resten av familjen så jag fick ett bar sköna åk även om jag trodde att mitt huvud skulle explodera av kylan.
Efter att väl ha hittat familjen och fått skidglasögonen som hjälpte rejält mot de negativa 16 graderna celsius det var (utan vindeffekt)
Sedan var det klabb med pojkarnas utrustning och jag fick återigen åka lite själv innan jag hittade familjen igen.
Trots den väldigt bra skidutrustning jag inhandlade här i början av min USA-tid så frös jag lite idag, men mot eftermiddagen blev det bättre när solen sken starkare och skidåkningen var då underbar men givetvis ville barnen hem då.
När vi kom hem igen fortsatte denna sköna söndag med en tupplur framför tv:n där Vikings spelade playoff...Första gången på fyra år och det såg bra ut ett tag men tyvärr förlorade dem till slut.
Marks hemkomst har också lett till betydligt bättre mat och inte längre någon färdigmat på helgerna.
Idag åt vi mycket gott kött med lite tomat och mozarella-sallad samt ris till...
Dem är tyvärr inte så fokuserade på tillbehören här, en sådan god biff hade gjort sig bättre med mors potatisgratäng och någon god sås till exempel.
Efter lite hushållshjälp under kvällen är jag nu ledig till imorgon bitti då allt är som vanligt igen med skola och hela köret. Jag ska nu njuta lite av att ha datorn tillbaks och sedan möjligtvis ta ett bad, om jag orkar städa badkaret, annars blir en dusch.
Tack och hej gott folk...
Hallå igen...
Hej hej,
Nu har jag äntligen fått tillbaks min egna dator och kan börja blogga igen.
Var och hämtade datorn imorse, direkt när dem ringde...
Upptäckte väl där att jag hade lite flyt...
Tydligen hade min dator råkat ut för ett mycket ovanligt fel (vad annars) men givetvis orsakats av mig. Det betyder att garantin inte täckte reparationen och jag därför skulle få betala för reparationen.
Inte så roligt, men eftersom att geek squad, som är best buys reparatörer inte hade nämnt detta för mig och därför inte heller fått mitt godkännande så slapp jag betala 130 dollar :D:D
Jag vet också att jag inte har bloggat särskilt mycket under tiden min dator lagats....Jag kan nog säga att ingen annan hade bloggat heller, för ingen annan hade orkat väntat på den säkert tio år gamla datorn jag tvingades att använda under tiden.
Tog säkert tio minuter att bara starta skiten...
Jag orkar inte heller köra någon längre uppdatering av mitt liv här på bloggen utan det räcker med att nämna lite...
Veckan var skön, familjen åkte på semester på måndagen och kom hem på torsdagen, under tiden hade jag hela huset för mig själv.
Nyårsafton firades med Justin och hans flickvän...Eller firades och firades, man firar typ inte nyår här om man jämför med hemma...
Under veckan har det också inhandlats ett playstation 3 och funderats en del på var jag ska ta vägen om två veckor...
Jag har kännt att jag är rätt redo för att åka hem trots allt men efter att ha insett att jag kommer ha svårt att hitta jobb hemma och att jag aldrig klarar att gå sysslolös i ett halvår så har jag kommit fram till att jag ska hitta en ny familj i närheten av NY istället och sedan åka hem innan sommaren.
Hela au pairandet visade sig att inte vara min grej riktigt...
På så vis kommer jag upplevt bra mycket mer.
Som tur är så fick jag faktiskt en match i NY samtidigt som jag kom på denna plan...Får kanske ta och ringa dem...
Måste också komma på hur i hel--te jag ska få med mig all packning...
Jaja, får väl berätta mer sen...
Ciaooo
Nu har jag äntligen fått tillbaks min egna dator och kan börja blogga igen.
Var och hämtade datorn imorse, direkt när dem ringde...
Upptäckte väl där att jag hade lite flyt...
Tydligen hade min dator råkat ut för ett mycket ovanligt fel (vad annars) men givetvis orsakats av mig. Det betyder att garantin inte täckte reparationen och jag därför skulle få betala för reparationen.
Inte så roligt, men eftersom att geek squad, som är best buys reparatörer inte hade nämnt detta för mig och därför inte heller fått mitt godkännande så slapp jag betala 130 dollar :D:D
Jag vet också att jag inte har bloggat särskilt mycket under tiden min dator lagats....Jag kan nog säga att ingen annan hade bloggat heller, för ingen annan hade orkat väntat på den säkert tio år gamla datorn jag tvingades att använda under tiden.
Tog säkert tio minuter att bara starta skiten...
Jag orkar inte heller köra någon längre uppdatering av mitt liv här på bloggen utan det räcker med att nämna lite...
Veckan var skön, familjen åkte på semester på måndagen och kom hem på torsdagen, under tiden hade jag hela huset för mig själv.
Nyårsafton firades med Justin och hans flickvän...Eller firades och firades, man firar typ inte nyår här om man jämför med hemma...
Under veckan har det också inhandlats ett playstation 3 och funderats en del på var jag ska ta vägen om två veckor...
Jag har kännt att jag är rätt redo för att åka hem trots allt men efter att ha insett att jag kommer ha svårt att hitta jobb hemma och att jag aldrig klarar att gå sysslolös i ett halvår så har jag kommit fram till att jag ska hitta en ny familj i närheten av NY istället och sedan åka hem innan sommaren.
Hela au pairandet visade sig att inte vara min grej riktigt...
På så vis kommer jag upplevt bra mycket mer.
Som tur är så fick jag faktiskt en match i NY samtidigt som jag kom på denna plan...Får kanske ta och ringa dem...
Måste också komma på hur i hel--te jag ska få med mig all packning...
Jaja, får väl berätta mer sen...
Ciaooo
